skatten på utebliven avkastning
Skriftlig fråga 2003/04:622 av Gerdin, Viviann (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-23
- Anmäld
- 2004-01-27
- Besvarad
- 2004-01-28
- Besvarad
- 2004-01-29
- Svar anmält
- 2004-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 januari
Fråga 2003/04:622
av Viviann Gerdin (c) till finansminister Bosse Ringholm om skatten på utebliven avkastningMånga har i dagarna erhållit besked från sitt försäkringsbolag eller sin bank över sitt sparande i pensionsförsäkring, fondförsäkring eller individuella sparande och återigen reagerat på hur staten beskattar sparande. Att en del sparande varit negativt tar regeringen ingen hänsyn till.
Avkastningsskatten, minskat värde på börsen tillsammans med skandalerna inom vissa försäkringsbolag har varit ett hårt slag, speciellt mot småsparare som nu sett sina besparingar krympa, men ändå tvingas betala avkastningsskatt. Statens årliga uttag av skatt på hela pensionsförsäkringen eller sparandet, oavsett om det existerat någon avkastning eller ej, måste betraktas som en ren konfiskering av privata medel.
Med vetskap om att pensionssparande är ett långsiktigt sparande och att avkastningen inte är garanterad, så betalar dagens sparare avkastningsskatt på kapitalinkomster som de i sämsta fall aldrig får ut. Avkastningsskatten i dess nuvarande form borde omedelbart upphöra.
Jag vill med anledning av den orimliga beskattningen av beräknat kapital ställa frågan till finansministern.
Kommer finansministern att vidta några åtgärder som medför att avkastningsskatten upphör på det kapital som inte är garanterat?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:622 besvarad av Bosse Ringholm
Svar på fråga 2003/04:622 om skatten på utebliven avkastning
Finansminister Bosse Ringholm
Viviann Gerdin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avkastningsskatten ska upphöra på det kapital som inte är garanterat. Frågan är ställd mot bakgrund av att utvecklingen på börsen har medfört att de som sparat i pensionsförsäkringar har fått se sina besparingar krympa.
Kapitalbeskattningen består i huvudsak av tre delar: skatt på löpande avkastning, skatt på realiserad kapitalvinst och skatt på förmögenhet. Till den löpande avkastningen hör utdelning på bland annat aktier och ränta på till exempel banksparande. Även om värdet på en aktie har sjunkit under året kan det mycket väl vara så att ett företag ger utdelning på sina aktier. Avkastningsskatten på pensionssparande ersätter den del av kapitalbeskattningen som normalt utgår på löpande avkastning och realiserade kapitalvinster. Sparat pensionskapital utgör inte underlag för förmögenhetsskatt och skattesatsen är lägre, 15 % i stället för 30 % som gäller för annat sparande. Utöver dessa skattefördelar är pensionssparande avdragsgillt mot inkomsten upp till minst ett halvt basbelopp.
Ytterligare en skillnad mellan avkastningsskatten och den kapitalinkomstskatt som normalt tas ut är att avkastningsskatten beräknas schablonmässigt. Karakteristiskt för schabloner är att de tenderar att jämna ut beskattningen över tiden. Sett till en längre tidsperiod kommer därför den schablonmässigt bestämda avkastningen att i genomsnitt ligga nära den faktiska. Sett till enstaka år kan den däremot framstå som för hög eller för låg.
Sammanfattningsvis vill jag därför hävda att i ett långsiktigt perspektiv - som sparande i pensionsförsäkringar normalt innebär - är pensionssparande skattemässigt gynnat. Med tanke på de fördelar som schablonmetoden har framför en beskattning av den faktiska avkastningen - schablonmetoden är enklare och den skapar inte inlåsningseffekter - är jag inte beredd att föreslå några ändringar av sättet att beräkna avkastningsskatten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.