skatten för lågavlönade

Skriftlig fråga 2000/01:971 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-26
Anmäld
2001-04-03
Besvarad
2001-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 mars

Fråga 2000/01:971

av Anita Sidén (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatten för lågavlönade

Ensamstående, lågavlönade mammor i Sverige, har minst i EU att leva av när skatten är betald. I genomsnitt går nästan 41 % av inkomsten för denna grupp till skatt och sociala avgifter. Den jämförelsen med de andra länderna inom EU får statsministern sig förelagd under pågående EU-toppmöte.

EU-kommissionen menar att skattebördan för lågavlönade ligger högt över EU-genomsnittet i bl.a. Sverige och att detta, kopplat till höga marginaleffekter inom transfereringssystemen, gör att många riskerar att hamna i en fattigdomsfälla. EU-kommissionen har meddelat att den inte anser att bl.a. Sverige gjort tillräckligt i denna fråga.

Flera länder inom EU håller just nu på med att reformera sina skattesystem. I Sverige har däremot endast begränsade skattesänkningar genomförts. På grund av att så lite gjorts riskerar många människor i Sverige att drivas in i bidragsberoende.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att skatten för lågavlönade sänks så att fler har möjlighet att leva på sina inkomster i stället för bidrag?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:971 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 2 april

Svar på fråga 2000/01:971 om skatten för lågavlönade

Finansminister Bosse Ringholm

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sänka skatten för lågavlönade så att fler har möjlighet att leva på sina inkomster i stället för bidrag.

Skatternas främsta syfte är att finansiera de gemensamma utgifterna. Starka offentliga finanser är ett grundläggande villkor för en uthållig välfärd. Det fördelningspolitiska syftet är dock viktigt.

De mest utsatta grupperna har tidigare kompenserats bl.a. genom en höjning av ersättningsnivåer inom socialförsäkringssystemet till 80 %. För närvarande genomförs också en bred familjepolitisk reform i syfte att förbättra för barnen och barnfamiljernas situation och förbättra möjligheten att kombinera barn och förvärvsarbete. I reformen ingår maxtaxa inom barnomsorgen, höjda barnbidrag, förlängd föräldraförsäkring, rätt till barnomsorg för barn till arbetssökande samt ett återinförande av kontaktdagarna i den tillfälliga föräldrapenningen.

Därtill kommer den pågående kompensationen för egenavgifterna som särskilt kommer låg- och medelinkomsttagare tillgodo. I detta avseende är reformen särskilt betydelsefull för deltidsarbetande och kvinnor. Det pågår således ett omfattande reformarbete både inom familjepolitiken och på skatteområdet vilket kommer lågavlönade tillgodo.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.