Skattekrav mot kvinnor i tvångsprostitution

Skriftlig fråga 2025/26:719 av Annika Strandhäll (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Ett nyligen uppmärksammat fall i Västernorrland rör en kvinna som enligt åtal under lång tid utsatts för grovt våld och exploatering av sin make. Mannen, som är i 60-årsåldern, står åtalad för att genom hot och våld ha tvingat sin fru att sälja sexuella tjänster till ett stort antal män. Han är även misstänkt för bland annat grovt koppleri samt flera fall av våldtäkt och våldtäktsförsök.

Trots detta har kvinnan genom beslut från Skatteverket påförts skatt om cirka 42 000 kronor på inkomster kopplade till dessa handlingar. Inkomsterna har enligt uppgifter bedömts som skattepliktiga enligt inkomstskattelagen, bland annat som hobbyverksamhet.

Fallet väcker mycket allvarliga frågor om hur staten ser på inkomster som uppkommer under tvång, våld och människohandel. Kvinnan är målsägande i en omfattande brottsutredning och har enligt uppgifter saknat faktisk möjlighet att råda över sin situation. Att i ett sådant läge påföra skatt riskerar att i praktiken skuldsätta ett brottsoffer för den exploatering hon utsatts för.

Detta framstår som svårt att förena med Sveriges syn på prostitution som en form av våld och exploatering och med ambitionen att stärka skyddet för offer för människohandel.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

Hur avser ministern att säkerställa att brottsoffer för människohandel och tvångsprostitution inte skuldsätts genom beskattning av inkomster som uppkommit under tvång, och avser ministern att ta initiativ till förändringar i lagstiftning eller tillämpning av inkomstskattelagen för att förhindra att liknande situationer uppstår?