skattehöjning för våtsnus
Skriftlig fråga 1998/99:719 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 1999-06-07
- Anmäld:
- 1999-06-10
- Besvarad:
- 1999-06-16
den 7 juni
Av Socialstyrelsens SoS-rapport 1997:11 Hälsorisker med snus, samt Gunilla Bolinders forskningsrapport Long-term Use of Smokeless Tobacco, Cardiovascular Mortality and Risk Factors, framgår att snus är hälsovådligt. I djurförsök har snus visat sig vara cancerframkallande, och snus ger ett ännu starkare nikotinberoende än rökning. Snusare i alla åldrar har också en större dödlighet än de som inte alls använder tobak, och de över 45 år har högre blodtryck. Skatten på snus är mycket låg, 15-31 % av priset, i portionsförpackning respektive lösvikt. En höjning av snusskatten är motiverad av folkhälsoskäl, och medför ingen risk för ökad svarthandel eller -tillverkning, eftersom våtsnus enbart finns i Sverige. Enligt Veckans Affärer den 16 mars 1998 har tillverkaren, Swedish Match, en rekordhög vinstmarginal på ca 50 % på snus. Det är den enda tobaksprodukt vars omsättning i kronor ökat varje år under den senaste femårsperioden. Totalkonsumtionen av snus 1997 i Sverige uppgick till 5 328 ton, vilket gav staten en skatteintäkt på ca 650 miljoner kronor, för närvarande i snitt 123 kr/kg. En skatteökning på mellan 15 % och 45 % ger en ökad skatteintäkt på mellan 100 och 300 miljoner kronor, medan priset höjs med mellan 2:95 och 4:27 per förpackning av portionssnus. En sådan prishöjning skulle tillföra statskassan 100-300 miljoner kronor ytterligare, minska nyrekryteringen av snusare och därmed sänka vårdkostnaderna för snusrelaterade skador.
Är socialministern mot denna bakgrund beredd att förorda en skattehöjning för våtsnus av folkhälsoskäl?

