skattehöjning för våtsnus

Skriftlig fråga 1998/99:719 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Avslut
Skriftlig fråga är färdigbehandlat
Inlämnad:
1999-06-07
Anmäld:
1999-06-10
Besvarad:
1999-06-16
Fråga 1998/99:719 av Tuve Skånberg (kd) till socialministern om skattehöjning för våtsnus

den 7 juni

 

Av Socialstyrelsens SoS-rapport 1997:11 Hälsorisker med snus, samt Gunilla Bolinders forskningsrapport Long-term Use of Smokeless Tobacco, Cardiovascular Mortality and Risk Factors, framgår att snus är hälsovådligt. I djurförsök har snus visat sig vara cancerframkallande, och snus ger ett ännu starkare nikotinberoende än rökning. Snusare i alla åldrar har också en större dödlighet än de som inte alls använder tobak, och de över 45 år har högre blodtryck. Skatten på snus är mycket låg, 15-31 % av priset, i portionsförpackning respektive lösvikt. En höjning av snusskatten är motiverad av folkhälsoskäl, och medför ingen risk för ökad svarthandel eller -tillverkning, eftersom våtsnus enbart finns i Sverige. Enligt Veckans Affärer den 16 mars 1998 har tillverkaren, Swedish Match, en rekordhög vinstmarginal på ca 50 % på snus. Det är den enda tobaksprodukt vars omsättning i kronor ökat varje år under den senaste femårsperioden. Totalkonsumtionen av snus 1997 i Sverige uppgick till 5 328 ton, vilket gav staten en skatteintäkt på ca 650 miljoner kronor, för närvarande i snitt 123 kr/kg. En skatteökning på mellan 15 % och 45 % ger en ökad skatteintäkt på mellan 100 och 300 miljoner kronor, medan priset höjs med mellan 2:95 och 4:27 per förpackning av portionssnus. En sådan prishöjning skulle tillföra statskassan 100-300 miljoner kronor ytterligare, minska nyrekryteringen av snusare och därmed sänka vårdkostnaderna för snusrelaterade skador.

 

Är socialministern mot denna bakgrund beredd att förorda en skattehöjning för våtsnus av folkhälsoskäl?

 

 

Övrigt om skriftliga frågan