skattehöjning för våtsnus

Skriftlig fråga 1998/99:719 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-06-07
Anmäld
1999-06-10
Besvarad
1999-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:719 av Tuve Skånberg (kd) till socialministern om skattehöjning för våtsnus

den 7 juni

 

Av Socialstyrelsens SoS-rapport 1997:11 Hälsorisker med snus, samt Gunilla Bolinders forskningsrapport Long-term Use of Smokeless Tobacco, Cardiovascular Mortality and Risk Factors, framgår att snus är hälsovådligt. I djurförsök har snus visat sig vara cancerframkallande, och snus ger ett ännu starkare nikotinberoende än rökning. Snusare i alla åldrar har också en större dödlighet än de som inte alls använder tobak, och de över 45 år har högre blodtryck. Skatten på snus är mycket låg, 15-31 % av priset, i portionsförpackning respektive lösvikt. En höjning av snusskatten är motiverad av folkhälsoskäl, och medför ingen risk för ökad svarthandel eller -tillverkning, eftersom våtsnus enbart finns i Sverige. Enligt Veckans Affärer den 16 mars 1998 har tillverkaren, Swedish Match, en rekordhög vinstmarginal på ca 50 % på snus. Det är den enda tobaksprodukt vars omsättning i kronor ökat varje år under den senaste femårsperioden. Totalkonsumtionen av snus 1997 i Sverige uppgick till 5 328 ton, vilket gav staten en skatteintäkt på ca 650 miljoner kronor, för närvarande i snitt 123 kr/kg. En skatteökning på mellan 15 % och 45 % ger en ökad skatteintäkt på mellan 100 och 300 miljoner kronor, medan priset höjs med mellan 2:95 och 4:27 per förpackning av portionssnus. En sådan prishöjning skulle tillföra statskassan 100-300 miljoner kronor ytterligare, minska nyrekryteringen av snusare och därmed sänka vårdkostnaderna för snusrelaterade skador.

 

Är socialministern mot denna bakgrund beredd att förorda en skattehöjning för våtsnus av folkhälsoskäl?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:719 besvarad av Socialminister Lars Engqvist

Svar på fråga 1998/99:719 om skattehöjning för våtsnus
    Socialminister Lars Engqvist

den 16 juni

 

Tuve Skånberg har frågat mig om jag är beredd att förorda en skattehöjning för våtsnus av folkhälsoskäl. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är Finansdepartementet som har ansvar för skattefrågor varför jag i detta svar endast kommer att belysa folkhälsoaspekterna av våtsnus.

Snusandet i Sverige har sedan början av 1970-talet ökat kraftigt. Snusning är vanligast bland män och bruket ökar både hos män och kvinnor. Många rökare upplever att snusning kan vara ett alternativ till cigaretter när de försöker sluta röka. Snusberoendet ökar dock risken för framtida övergång till cigarettrökning och blandbruket ser ut att öka. En tredjedel av dagligsnusarna år 1997 var också rökare. En fortsatt okritisk attityd till snuset torde öka antalet ungdomar som genom snusning utvecklar ett nikotinberoende. Det är därför väsentligt att konstatera att det finns många skäl till försiktighet i inställningen till snusning.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.