skattefinansierade arbetsplatsprojekt via ALI
Skriftlig fråga 2003/04:1070 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-04-15
- Inlämnad
- 2004-04-15
- Besvarad
- 2004-04-21
- Svar anmält
- 2004-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1070
av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Hans Karlsson om skattefinansierade arbetsplatsprojekt via ALIÅr 1995 bildades Arbetslivsinstitutet genom en sammanslagning av det tidigare Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. Enligt egen utsago är man ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor som på uppdrag av regeringen bedriver forskning, utveckling och utbildning med målet att bidra till ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor och en ökad kunskap om och i arbetslivet. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer.
Under några år på 90-talet lämnade Arbetslivsfonden bidrag på drygt 11 miljarder som ett led i kampen mot långtidssjukskrivningar. En kontroversiell fråga var, och är fortfarande, huruvida subventioner av detta slag har en verklig effekt på sjukskrivningstalen.
Nyligen presenterades en forskningsrapport som visar att sjukfrånvaro och förtidspensionering inte påverkats av investeringarna från Arbetslivsfondens arbetsplatsprogram. Rapporten är oroväckande och väcker flera frågor: Hur har ALI:s verksamhet styrts och planerats? Hur har resultat utvärderats och redovisats? Kan man anse att resultatet av ALI:s verksamhet innebär att vi får bästa möjliga resultat per utbetald skattekrona?
Baserat på ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder planerar ministern att vidta för att utvärdera validiteten av Arbetslivsfondens skattefinansierade arbetsplatsprojekt?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1070 besvarad av Hans Karlsson
den 21 april
Svar på fråga 2003/04:1070 om skattefinansierade arbetsplatsprojekt via ALI
Statsrådet Hans Karlsson
Tina Acketoft har frågat mig om vilka åtgärder jag planerar att vidta för att utvärdera validiteten av Arbetslivsfondens skattefinansierade arbetsplatsprojekt.
Tina Acketofts fråga har föranletts av att en nyligen presenterad forskningsrapport visar att sjukfrånvaro och förtidspensionering inte påverkats av investeringarna från Arbetslivsfondens arbetsplatsprogram.
Arbetslivsinstitutet fick regeringens uppdrag, att efter det att Arbetslivsfonden avslutades 1995 utvärdera verksamheten. Slutrapporten presenterades 1997. Ett program som Arbetslivsfonden kan inte konstrueras främst med tanke på forskningens behov, utan måste anpassas till det praktiska arbetslivets krav. En viktig iakttagelse som Arbetslivsinstitutet gjorde var att de utfall av rehabiliteringsåtgärder och förbättringar av arbetsmiljön som beräknats visar på en god samhällsekonomisk lönsamhet.
Det finns forskningsresultat gällande effektutvärdering av Arbetslivsfondens arbete som visar på mycket stora besparingar för samhället. Särskilt kostnaderna för förtidspension och sjukdom i de företag och förvaltningar som genomfört arbetplatsprogram med stöd från Arbetslivsfonden blev lägre jämfört med kontrollgruppen.
Arbetslivsinstitutet styrs liksom andra myndigheter av styrdokument som budgetproposition, instruktion, regleringsbrev med mera. Det analys-, utrednings- och utvärderingsarbete som institutet genomför och avrapporterar är värdefull information och ger en bild av hur utvecklingen inom arbetslivet ser ut och ger därmed regeringen viktig information. I regleringsbrev för 2003 fick Arbetslivsinstitutet bland annat i uppdrag att analysera trender i arbetslivet som påverkar ett hållbart arbetsliv. Uppdraget redovisades i augusti 2003 i trendrapporten Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv @ Slutsatser från en trendanalys samt i antologin Ute och inne i svenskt arbetsliv @ Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete.
Det finns ett behov av mer utvecklad forskning och bättre statistik på ohälsoområdet. Ansvaret för uppföljning, statistik och forskning om frågor som handlar om hälsa och ohälsa i arbetslivet är uppdelat mellan olika myndigheter. Det har bidragit till svårigheter att definiera den bakomliggande problembilden.
I april 2003 överlämnade Utredningen om analys av hälsa och arbete sitt slutbetänkande (SOU 2003:13) till regeringen. Utredningen ger förslag på hur en mer effektiv och användbar statistik på området ska kunna tas fram, bland annat genom ett nytt kvalificerat utredningsinstitut som löpande ska följa kunskapsutvecklingen inom området arbete, hälsa och arbetslinjen. Dessutom föreslår utredningen en ny databas med relevanta, aktuella och tillgängliga uppgifter som gör det möjligt att forska inom området arbete och löpande följa utvecklingen inom samma område. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
För att åstadkomma en ändamålsenlig uppföljning och resultatredovisning av insatser som bedrivs i samverkan är det angeläget att utveckla sektorsövergripande metoder för uppföljning och utvärdering. Regeringen har därför givit AMS, RFV och Socialstyrelsen i uppdrag att utforma ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Systemet ska utformas på ett sådant sätt att det även kan utgöra en riksomfattande struktur för lokal uppföljning. Systemet ska vara i drift senast den 1 januari 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.