skatteavtalet och Öresundsregionen
Skriftlig fråga 2000/01:1320 av Thalén Finné, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-01
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga 2000/01:1320
av Ewa Thalén Finné (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatteavtalet och ÖresundsregionenSedan tillkomsten har bemanningsföretagen stadigvarande växt i Sverige. Bemanningsföretagen har visat sig vara en effektiv väg in på arbetsmarknaden för t.ex. nya svenskar och långtidsarbetslösa.
Även i Öresundsregionen spelar bemanningsföretagen en stor roll, men här finns också ett par problem som hänger samman med framför allt artikel 15 i det nordiska skatteavtalet. Den aktuella artikeln innebär att bemanningsföretag på den svenska sidan inte kan hyra ut arbetskraft på den danska sidan utan att den uthyrde anställde blir skattskyldig i Danmark, oavsett hur lång eller kort tid uthyrningen sker. Detta är ett av många exempel på de orimliga problem som finns i en region som enligt de politiska målen ska bli alltmer integrerad.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta när det gäller artikel 15 i det nordiska skatteavtalet, för att möjliggöra även för bemanningsföretag och deras anställda att verka i hela Öresundsregionen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1320 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2000/01:1320 om skatteavtalet och Öresundsregionen
Finansminister Bosse Ringholm
Ewa Thalén Finné har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta när det gäller artikel 15 i det nordiska skatteavtalet, för att möjliggöra även för bemanningsföretag och deras anställda att verka i hela Öresundsregionen.
Enligt huvudregeln i artikel 15.1 i det nordiska skatteavtalet beskattas lön och annan liknande ersättning i den stat där arbetet bedrivs. Från denna huvudregel finns i artikel 15.2 ett undantag som innebär att i vissa fall sker beskattningen i stället i hemviststaten. Detta undantag avser i första hand fall där en arbetstagare av sin arbetsgivare i en stat kortvarigt är utsänd att arbeta i den andra staten.
Undantaget i artikel 15.2 gäller inte om fråga är om uthyrning av arbetskraft (artikel 15.2 d). Skälet för detta är att i många länder, bl.a. Danmark, anses det som ett alltför enkelt sätt att kringgå huvudregeln i artikeln. I stället för att anställa en arbetstagare kan arbetsgivaren välja att hyra in arbetstagaren från ett bolag i den andra staten. Härigenom kommer den anställde att få sin lön från det uthyrande bolaget som i denna situation ofta är hemmahörande i samma stat där den anställde bor.
Ett skatteavtals främsta syfte är att fördela beskattningsrätten mellan staterna och att säkerställa att en eventuell dubbelbeskattning undanröjs. Det sistnämnda kan göras antingen genom att hemviststaten avstår från att beskatta inkomst som den andra staten beskattar eller att också beskatta inkomsten men att medge avräkning för den utländska skatten från den egna skatten.
Om något skatteavtal inte förelegat mellan Sverige och Danmark hade Sverige undanröjt dubbelbeskattning med avräkning av den danska skatten. Med tillämpning av avtalet avstår i stället Sverige att beskatta inkomsten från Danmark. Någon dubbelbeskattning föreligger således inte.
När verksamhet av något slag bedrivs i en annan stat än hemviststaten är det ofrånkomligt att skattskyldighet i vissa situationer uppkommer i denna andra stat. Att personer i vissa situationer betalar skatt i Danmark i stället för i Sverige ser jag inte som något hinder för att bedriva verksamhet i Danmark. Sverige kan inte i varje situation kräva att just svensk skatt ska betalas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.