skatt på inkomst av arbete
Skriftlig fråga 1999/2000:762 av Norinder, Patrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-29
- Anmäld
- 2000-04-04
- Besvarad
- 2000-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:762
av Patrik Norinder (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatt på inkomst av arbeteEU:s medlemsländer ska senast den 11 maj inkomma med handlingsplan för sysselsättning år 2000. EU:s råd har utfärdat rekommendationer till medlemsländerna mot bakgrund av en granskning av respektive länders sysselsättningspolitik.
Välgrundad kritik har framförts mot Sverige för:
- att vi har en långsam sysselsättningstillväxt,
- att arbetslösheten fortfarande är hög,
- att vi har stor skillnad mellan antalet män och kvinnor i olika yrkeskategorier,
- att vi har det högsta skattetrycket på inkomst av arbete i unionen.
Rådet rekommenderar att Sverige bör vidta åtgärder för att minska skattetrycket på inkomst av arbete. Särskilt för låginkomsttagare.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tillmötesgå rådets rekommendation att sänka skattetrycket på inkomst av arbete i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:762 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:762 om skatt på inkomst av arbete
Finansminister Bosse Ringholm
Patrik Norinder har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att tillmötesgå rekommendationen från Europeiska unionens råd att sänka skattetrycket på inkomst av arbete i Sverige.
Mitt svar är att regeringen redan i budgetpropositionen för år 2000 aviserade en omfattande inkomstskattereform. Huvudinriktningen är sänkt skatt på arbetsinkomster för alla med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare. Målsättningen är att löntagarna ska kompenseras för de allmänna egenavgifterna samt att enbart 15 % ska betala statlig inkomstskatt.
Ett första steg i skattereformen gäller redan i år och består bl.a. i att löntagarna kompenseras för en fjärdedel av egenavgifterna samt att skiktgränserna justerats uppåt så att andelen löntagare som förväntas betala statlig skatt sänkts till 18 %.
Reformen kommer att medföra en minskning av både den genomsnittliga och marginella skatten för låg- och medelinkomsttagare. Sänkningen av marginalskatterna innebär således ökade marginallöner för personer med låga inkomster. Därigenom följer att utbudet på arbetskraft kommer att öka för denna grupp. I detta avseende är reformen särskilt betydelsefull för deltidsarbetande och för kvinnor.
En fullt genomförd kompensation av egenavgifterna medför att såväl de genomsnittliga som marginella inkomstskatterna sjunker med nära fem procentenheter för de löntagare som enbart betalar kommunalskatt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.