Skärpta krav för underhållsbidrag
Skriftlig fråga 2005/06:1393 av Hellquist, Solveig (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-10
- Anmäld
- 2006-04-18
- Besvarad
- 2006-04-20
- Svar anmält
- 2006-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1393 av Solveig Hellquist (fp) till socialminister Berit Andnor (s)
Skärpta krav för underhållsbidrag
Att hamna i kronofogdens register får allvarliga konsekvenser. Den som hamnar i registret har svårt att hyra en bostad, ta ett banklån eller ens hyra en tv eller dvd.
Försäkringskassan skärper nu kraven @ i enlighet med ett förslag från regeringen @ att underhållsbidrag för barn ska betalas in i en betydligt snabbare takt än tidigare. Försäkringskassan bedömer att många underhållsskyldiga kommer att hamna hos kronofogden även om det finns möjlighet att begära anstånd vid nedsatt betalningsförmåga.
Riksdagen har under våren beslutat att en samlad utredning ur ett barnperspektiv om de bidragsregler som påverkar barn till särlevande föräldrar ska tillsättas. Barn till föräldrar som gått skilda vägar är ofta ekonomiskt och socialt utsatta. Jag ställer mig frågande till att skärpa kraven innan utredningen är klar.
Min fråga är därför vilka åtgärder socialministern avser att vidta för att förhindra att fler föräldrar hamnar hos kronofogden i väntan på ovan nämnda utredning.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1393 besvarad av Berit Andnor
den 20 april
Svar på fråga 2005/06:1393 om skärpta krav för underhållsbidrag
Socialminister Berit Andnor
Solveig Hellquist har ställt en fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra att fler föräldrar som är återbetalningsskyldiga för underhållsstöd får sin skuld överlämnad till kronofogdemyndigheten i väntan på att den av riksdagen nyligen beslutade samlade utredningen om de bidragsregler som påverkar barn till särlevande föräldrar är klar. Solveig Hellquist pekar här särskilt på att det kan få allvarliga konsekvenser för föräldrar om uppgifter om gjorda betalningsförsummelser lämnas i kreditupplysningar.
När Solveig Hellquist säger att den bidragsskyldige föräldern nu ska återbetala underhållsstödet i betydligt snabbare takt än tidigare utgår jag från att hon tänker på den nya bestämmelsen i 33 § andra stycket lagen (1996:1030) om underhållsstöd som tillämpas från och med den 1 februari 2006 och som avser betalning av belopp som har omfattats av ett beslut om anstånd men där anståndsbeslutet har upphört. Sedan ett anståndsbeslut har upphört ska föräldern enligt bestämmelsen betala ett belopp till Försäkringskassan som motsvarar 1,5 gånger det fastställda återbetalningsbeloppet. Påslaget om 50 % gäller bara sådana belopp för vilka föräldern har haft anstånd med sin återbetalningsskyldighet och alltså inte det stora antalet återbetalningsbelopp i övrigt.
Tidigare gällde att föräldrar som haft anstånd inte behövde betala mer än det bestämda återbetalningsbeloppet. Ett nytt anståndsbeslut meddelades då för belopp som översteg det bestämda. Eftersom betalda belopp i första hand ska avräknas på upplupen ränta ökade föräldrarnas skuld också då de fått en förbättrad betalningsförmåga och kunde betala mer än det bestämda beloppet. En sådan ordning är inte förenlig med principen om att en skuld ska betalas så snart förhållandena medger. Den nya bestämmelsen ger föräldrar möjlighet att betala av skulden som uppstått då de haft betalningsanstånd under förutsättning att de har förmåga att göra det. Föräldrar som saknar betalningsutrymme för det kan begära anstånd på nytt. En sådan anståndsbegäran prövas då med tillämpning av samma bestämmelser som låg till grund för det första anståndsbeslutet (33 § andra stycket lagen [1996:1030] om underhållsstöd).
Det är naturligtvis olyckligt om bidragsskyldiga föräldrar skulle löpa en ökad risk att få betalningsanmärkningar. Förutom att föräldrarnas grundavdrag på regeringens förslag har höjts till 100 000 kr har regeringen vidtagit olika åtgärder för att minska den risken. Sedan den 1 januari 2005 gäller att Försäkringskassan normalt inte behöver överlämna skulder på återbetalningsbelopp till kronofogdemyndigheten för indrivning förrän den äldsta fordringen är fem månader gammal och att skulder som understiger 500 kr inte behöver överlämnas alls (4 § tredje stycket indrivningsförordningen [1993:1229] och 6 a § andra stycket förordningen [1996:1036] om underhållsstöd).
Tidigare gällde att Försäkringskassan normalt skulle begära indrivning senast två månader efter det att skulden förfallit till betalning. Dessutom saknades en nedre beloppsgräns. Försäkringskassan har fått större möjligheter att avvakta med att vidta indrivningsåtgärder när föräldrar råkat i tillfälliga betalningssvårigheter. En annan effekt är att varje skuldpost hos kronofogdemyndigheten numera sannolikt består av fler återbetalningsbelopp än tidigare. För uppgifter om sådana skulder råder sekretess och uppgifterna får därför inte lämnas i kreditupplysningar så länge kronofogdemyndigheten inte fattat beslut om utmätning i förälderns lön (9 kap. 19 § första stycket sekretesslagen [1980:100]). Betalar föräldern skulden före ett beslut om utmätning ska uppgiften om skulden gallras ur kreditupplysningarna utan att uppgiften blivit offentlig (8 § tredje stycket kreditupplysningslagen [1973:1173]). En förutsättning för att sekretessen ska bestå är dock att det inte finns någon ytterligare ansökan om indrivning mot föräldern registrerad hos kronofogdemyndigheten inom en tvåårsperiod.
Sammantaget är det nog ändå så att de bidragsskyldiga föräldrarna i dag löper mindre risk än tidigare att få uppgifter om sig införda i kreditupplysningar. Jag är därför inte beredd att vidta några åtgärder i den riktning som Solveig Hellquist föreslår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.