skärpta åtgärder mot vapenbrott
Skriftlig fråga 2003/04:574 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-01-20
- Inlämnad
- 2004-01-20
- Besvarad
- 2004-01-28
- Svar anmält
- 2004-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 januari
Fråga 2003/04:574
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om skärpta åtgärder mot vapenbrottDet växande problemet med illegala vapen på offentliga platser och skottlossning i krogmiljöer måste åtgärdas skyndsamt.
Det är mycket oroväckande att personer som redan är kriminellt belastade och ungdomar på väg in i en allt grövre brottskarriär allt oftare använder vapen för att lösa konflikter.
Vi måste arbeta för ett samhälle som är fritt från illegala vapen och där vapen på allmän plats endast bärs av de personer som har tillstånd att där bära tjänstevapen. Det är positivt att regeringen har tillsatt olika utredningar om hur de illegala vapnen ska kunna begränsas. Det krävs dock att utredningarna snabbt leder fram till kraftfulla åtgärdsförslag. En av de åtgärder som måste vidtas är att skärpa vapenlagstiftningen, både gällande vapenlagen och lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Att bära vapen illegalt i offentlig miljö bör alltid utgöra ett grovt brott, vilket innebär att dagens lagstiftning skulle behöva ändras.
Vilka åtgärder kommer justitieministern att vidta för att skärpa vapenlagstiftningen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:574 besvarad av Thomas Bodström
den 28 januari
Svar på fråga 2003/04:574 om skärpta åtgärder mot vapenbrott
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat vilka åtgärder jag kommer att vidta för att skärpa vapenlagstiftningen.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Johan Pehrsons oro över det faktum att vapen allt oftare kommer till användning vid brott. Det är särskilt oroväckande om unga människor beväpnar sig. Mycket talar för att attityden till vapen har förändrats. Detta är något som vi tillsammans måste försöka påverka och ändra. Inom Justitiedepartementet pågår därför ett omfattande arbete med att ta fram förslag till åtgärder som syftar till att begränsa och kontrollera tillgången till vapen för att förhindra att de kommer till användning vid brott eller hamnar på den illegala marknaden.
Vi är just nu inne i slutskedet med en översyn av ett flertal vapenfrågor. Det gäller bland annat skärpta regler för vapenhandlare, bestämmelserna om skrotning av vapen och om innehavet av målskyttevapen bör begränsas. I arbetet ingår även att se över reglerna om så kallade soft air guns och om läkares anmälningsskyldighet. Avsikten är att ett förslag kommer att remitteras under våren.
Jag har också initierat ett utredningsarbete som bland annat syftar till att analysera vilka åtgärder som ska vidtas för att Sverige ska kunna ratificera FN:s vapenprotokoll. Protokollet behandlar åtgärder mot illegal tillverkning och handel med vapen och ammunition. I utredningen ingår bland annat att överväga om alla vapen som förs in och ut ur landet ska registreras och om uppgiften ska vidarebefordras till polisen. Arbetet ska redovisas vid årsskiftet.
Straffet för grovt vapenbrott är fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Enligt motiven till lagstiftningen bör som grovt brott särskilt bedömas sådana brott som medför att vapnet kan befaras komma till brottslig användning. Inom ramen för den nuvarande regleringen kan alltså illegalt vapeninnehav bedömas som ett grovt vapenbrott. Den närmare tillämpningen av bestämmelsen är i första hand en uppgift för domstolarna. Men jag följer noga utvecklingen i denna fråga.
Avslutningsvis vill jag peka på att Rikspolisstyrelsen har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om behov av förändringar i vapenlagstiftningen. Genom rapporterna får regeringen fortlöpande kännedom om vilka förändringar som polisen bedömer som mest angelägna. De nu pågående arbetena bygger till stor del på de behov av förändringar som polisen har framhållit i sina senaste rapporter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.