Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak
Skriftlig fråga 2005/06:1711 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-29
- Inlämnad
- 2006-05-29
- Besvarad
- 2006-06-07
- Svar anmält
- 2006-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 maj
Fråga 2005/06:1711 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak
Rättstaten förutsätter att myndigheter och dess tjänstemän utan påverkan kan sköta sina uppgifter. Det gäller alltifrån poliser och åklagares arbete med förundersökning och åtal till själva avgörandet i domstol av prövade av åtalet. Därtill kan läggas avtjänande av påföljd inom till exempel fängelse eller inom ramen för frivården. Att hot mot rättsväsendets tjänstemän ökat är därför mycket allvarligt.
Allt oftare rapporteras i dag också om allvarliga hot gentemot målsägande och vittnespersoner. Denna utveckling framstår i dag som mest accelererande bland unga människor.
Denna typ av brott innebär att själva grunden i rättsstatstanken eroderar. Att brott på ett objektivt sätt kan prövas i domstol med samtliga sakliga omständigheter redovisade är fundamentalt för rättsordningar värda namnet.
Straffmaximum för övergrepp i rättssak höjdes för ett par år sedan. Effekten tycks vara liten. Ökade insatser för att skydda hotade personer behandlas just nu av riksdagen. Ett sätt att markera allvaret i brott som angriper rättsstatens funktionssätt är att höja straffminimum.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att höja straffminimum för övergrepp i rättssak?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1711 besvarad av Thomas Bodström
den 7 juni
Svar på fråga 2005/06:1711 om skärpt straffminimum för övergrepp i rättssak
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att höja straffminimum för övergrepp i rättssak.
Den svenska rättsordningen bygger på att vittnen och målsägande fritt och sanningsenligt kan lämna sina berättelser inför domstolarna liksom att polis, åklagare, domare och andra tjänstemän inom rättsväsendet får fullgöra sina uppgifter utan otillbörlig yttre påverkan. Angrepp på rättsordningen, som också ytterst utgör angrepp på samhället, måste motverkas med kraft och med olika åtgärder.
Straffskalan för övergrepp i rättssak har skärpts vid flera tillfällen, senast den 1 juli 2002. Då höjdes både straffmaximum och straffminimum för det grova brottet. För brott av normalgraden höjdes också straffmaximum. Även minimistraffet ändrades från böter till fängelse. Bötespåföljden reserverades för ringa fall och utrymmet för att bedöma en gärning som ringa är begränsat. Ändringarna innebar således en generell uppgradering av straffvärdet för övergrepp i rättssak.
Som exempel på andra åtgärder kan nämnas att regeringen nyligen har föreslagit ändringar i bland annat polislagen. Dessa innebär att polisen ges ökade möjligheter att vidta åtgärder för att skydda bland annat målsägande, vittnen och anställda inom rättsväsendet genom så kallade särskilt personsäkerhetsarbete. Dessutom pågår en översyn av lagen om målsägandebiträde.
Vidare kan här nämnas Brottsförebyggande rådets rapport Stalkning i Sverige, som behandlar situationen för personer, däribland åklagare, som utsätts för upprepade trakasserier. I rapporten pekas på möjliga åtgärder. Dessa övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.
Regeringen har alltså arbetat länge och på olika sätt med dessa frågor. Detta arbete kommer att fortsätta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.