Skärpt straff för rattfylleri
Skriftlig fråga 2020/21:1372 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-21
- Anmäld
- 2021-01-22
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 12 januari i år sände P1 Dokumentär den första delen i sin nya miniserie Laglös landsbygd, som handlar om rättsstatens reträtt utanför de större tätorterna. I avsnittet skildras den tragiska historien om hur en man utanför Kalmar under sommaren 2017 begick flera trafik- och narkotikabrott – bland annat rattfylleri av normalgraden – och orsakade flera trafikolyckor med bara några dagars mellanrum. Den sista trafikolyckan ledde till att en småbarnsmamma och hennes svärfar omkom.
Om mannen hade frihetsberövats i samband med polisens ingripande vid något av de tidigare trafikbrotten hade dessa två personer fortfarande levt. Som 4 a § trafikbrottslagen nu är utformad är det emellertid inte möjligt att frihetsberöva den som misstänks för rattfylleri av normalgraden eftersom maxstraffet är endast sex månaders fängelse.
I november 2019 överlämnades promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22) till justitie- och migrationsministern. I promemorian föreslår utredaren bland annat höjda straff för grov olovlig körning och rattfylleri, bland annat för att personella tvångsmedel ska kunna användas mot den som misstänks för rattfylleri. Promemorians förslag i dessa delar har tillstyrkts av Åklagarmyndigheten och flera andra remissinstanser.
I september 2020 frågade Ellen Juntti (M) justitie- och migrationsministern om han avsåg att i närtid presentera lagförslag som skärper straffen för rattfylleri (fråga 2019/20:2126). Ministern uppgav då att förslaget bereddes i Regeringskansliet och att han avsåg att återkomma när arbetet var färdigt.
Sedan dess har det nu förflutit fyra månader. Jag är därför föranledd att återigen ställa följande fråga till justitie- och migrationsministern Morgan Johansson:
Avser ministern att i närtid presentera lagförslag som skärper straffen för rattfylleri i enlighet med förslagen i Ds 2019:22?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1372 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1334 av Katarina Brännström (M) Drograttfylleribrott, fråga 2020/21:1372 av Johan Forssell (M) Skärpt straff för rattfylleri, fråga 2020/21:1386 av Ingemar Kihlström (KD) Grova trafikbrott och fråga 2020/21:1423 av Boriana Åberg (M) Drograttfylleri
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att lagen ska ses över och arbetet mot drograttfylleri intensifieras. Vidare har Johan Forssell frågat mig om jag avser att i närtid presentera lagförslag som skärper straffen för rattfylleri i enlighet med förslagen i Ds 2019:22. Dessutom har Ingemar Kihlström frågat mig när en skärpning av lagen för trafikbrott kommer att genomföras genom att en proposition enligt utredningens förslag lämnas till riksdagen. Slutligen har Boriana Åberg frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att fler drograttfyllerister ska lagföras och dömas till adekvata straff.
Det är viktigt att den som begår rattfylleri och andra trafikbrott kan straffas på ett adekvat sätt och att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten. Det är inte enbart en fråga om brottsbekämpning utan också om att rädda liv. Antalet anmälda drograttfyllerier har ökat de senaste åren och den utvecklingen måste brytas. Vi kan inte tillåta att vissa personer gång på gång kör olovligt eller påverkade av alkohol eller narkotika och utsätter andra människor för stora risker. Regeringen har därför tagit flera initiativ på området.
En utredare har bland annat föreslagit att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Förutom strängare straff möjliggör dessa förslag att den som kör utan körkort eller påverkad av alkohol eller narkotika vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Utredaren har också föreslagit att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. I enlighet med tidigare lämnat besked bereds förslagen i Regeringskansliet och jag kommer att återkomma i frågan när det arbetet är färdigt.
För att effektivisera arbetet mot drograttfylleri och öka trafiksäkerheten har regeringen även gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att utföra sållningsprov, dvs. provtagning utan att det behöver finnas en konkret misstanke om brott, också i fråga om narkotika i trafiken. I dag kan sållningsprov bara tas för att undersöka om en förare kör alkoholpåverkad. Samma utredare har också fått i uppdrag att ta ställning till om det bör införas ett system med så kallade trafiksäkerhetskontrollanter som till exempel skulle kunna genomföra nykterhetskontroller. Utredarens uppdrag ska redovisas senast den 30 april 2021.
Stockholm den 27 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.