Skärpning av straff för drograttfylleri
Skriftlig fråga 2021/22:72 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-30
- Överlämnad
- 2021-09-30
- Besvarad
- 2021-10-06
- Svarsdatum
- 2021-10-06
- Sista svarsdatum
- 2021-10-06
- Anmäld
- 2021-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under de senaste åren har Tullverket inlett förundersökningar gällande drograttfylla bland yrkeschaufförer. Brotten har ökat i antal, men då de inte klassas som grova får chaufförerna fortsätta sin färd. Detta sker med fara för alla andra trafikanter; vi talar ju om lastbilar som väger tiotals ton. Tullverket vill nu skärpa straffen för chaufförer av tunga fordon som kör drogpåverkade. Tullverket vill också att drograttfylla ska betraktas som ett grovt brott. Till detta kommer förstås att tullpersonalen ska få ökade befogenheter att även utföra erforderliga kontroller.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder kommer ministern samt regeringen att vidta för att drograttfylla hos chaufförer av tunga fordon ska klassas som ett grovt brott?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:72 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:72 av Betty Malmberg (M)
Skärpning av straff för drograttfylleri
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att drograttfylla hos chaufförer av tunga fordon ska klassas som ett grovt brott.
Det är viktigt att det straffrättsliga regelverket på ett effektivt sätt motverkar rattfylleri och andra trafikbrott och att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten. Antalet anmälda drograttfyllerier har ökat de senaste åren och den utvecklingen måste brytas. Att köra påverkad av alkohol eller narkotika innebär att man utsätter andra människor för stora risker. Det kan inte tolereras – vare sig i yrkestrafik eller i övrigt.
Att en påverkad förare haft en särskilt krävande uppgift, t.ex. kört ett tungt fordon, kan redan med nuvarande regelverk leda till ett strängare straff. Dagens situation är dock inte tillfredsställande. Regeringen har därför tagit flera initiativ på området.
En utredare har på regeringens uppdrag bl.a föreslagit att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Förutom strängare straff möjliggör dessa förslag att den som kör utan körkort eller påverkad av till exempel narkotika vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Utredaren har också föreslagit att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
För att effektivisera arbetet mot drograttfylleri och öka trafiksäkerheten har regeringen även gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att utföra sållningsprov, dvs. provtagning utan att det behöver finnas en konkret misstanke om brott, också i fråga om narkotika i trafiken. I dag kan sållningsprov bara tas för att undersöka om en förare kör alkoholpåverkad. Utredaren lämnade i slutet av april 2021 ett betänkande med bland annat förslag om en lag som möjliggör sådana sållningsprov. Förslaget är viktigt inte minst mot bakgrund av det allt större problemet med narkotika i trafiken. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 september 2021. Förslaget bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Stockholm den 6 oktober 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.