Skånes universitetssjukhus

Skriftlig fråga 2022/23:734 av Zinaida Kajevic (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-30
Överlämnad
2023-05-31
Anmäld
2023-06-01
Svarsdatum
2023-06-07
Sista svarsdatum
2023-06-07
Besvarad
2023-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Det prognostiserade underskottet för Skånes universitetssjukhus, Sus, är rekordstora 1,4 miljarder kronor för helåret 2023. Underskottet motsvarar ungefär 9 procent av sjukhusets totala kostnader. Även 2022 gick sjukhuset med ett underskott på 714 miljoner kronor och 2021 med 544 miljoner kronor. Sus har ansökt om och blivit ansvarigt för nationell högspecialiserad vård inom ett stort antal områden.

Högerstyret i Region Skåne har, i samarbete med Sverigedemokraterna, beslutat om en budget som medför sparkrav på nästan 3 miljarder kronor i den skånska sjukvården för 2023. Vården får betydligt mindre anslag än vad den faktiskt kostar, trots att väntetiderna redan är långa i spåren av pandemin. Region Skånes ekonomiska läge har även försvagats av att regeringen i år sänkt statsbidragen till sjukvården. För Skånes del innebar det minskade anslag med 428 miljoner kronor.

Det kärva ekonomiska läget har fått regionstyrelsen att skicka en skrivelse till Finansdepartementet för att be staten gå in med mer pengar. Detta har även resulterat i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 25 maj 2023. Medskicket är att Region Skåne kommer att ha svårt att bedriva sjukvård på dagens nivå om det inte tillkommer statliga pengar. Om det inte tillkommer mer resurser riskerar konsekvenserna att bli negativa för välfungerande och livsviktiga verksamheter.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkra att kvaliteten och tillgängligheten kan upprätthållas vid Skånes universitetssjukhus mot bakgrund av de sparkrav som ställs på den nationellt högspecialiserade vård som tilldelats Skåne?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:734 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

S2023/01840 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:734 av Zinaida Kajevic (S)
Skånes universitetssjukhus

Zinaida Kajevic har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra att kvaliteten och tillgängligheten kan upprätthållas vid Skånes universitetssjukhus mot bakgrund av de sparkrav som ställs på den nationellt högspecialiserade vården som tilldelats Skåne.

Jag vill inleda med att understryka att det är angeläget att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården sedan länge har och står inför. Det ska alltid vara möjligt att lita på välfärden och vårdens kvalitet och tillgänglighet måste upprätthållas även i ett ekonomiskt pressat läge. Det inkluderar även den nationellt högspecialiserade vården, vars mål är att utveckla och förbättra hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regionerna och kommunerna har det grundläggande ansvaret att erbjuda och finansiera en god hälso- och sjukvård. För att stärka hälso- och sjukvården har även regeringen vidtagit flera åtgärder, bl.a. har närmare 2 miljarder kronor avsatts för att stärka all sjukhusvård och för att fler disponibla vårdplatser ska skapas där de gör störst nytta. Regeringen avser även att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården. Regeringen har bland annat den 1 juni 2023 beslutat direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som, i enlighet med Tidöavtalet, bl.a. ska analysera och belysa för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.

Jag har tidigare svarat på liknande frågor och då bl.a. konstaterat att regionernas ekonomiska ställning de tre senaste åren har stärkts. Detta har gett förbättrade förutsättningar för regionerna att möta den ekonomiskt utmanande situation som nu råder och det är positivt att flera regioner har möjlighet att disponera medel som finns avsatta i resultatutjämningsreserverna. Under covid-19 pandemin har det tillförts tillfälliga statsbidrag som aldrig var tänkta som en permanent förstärkning av anslagen till hälso- och sjukvården. För att stärka sektorn höjde regeringen i samband med budgetpropositionen för 2023 bl.a. de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder kronor per år permanent. Samtidigt befinner sig samhället i övrigt i en utmanande ekonomisk situation, med ett sämre konjunkturläge och hög inflation, och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. Regeringen följer därför utvecklingen noga och vad gäller tillskott avser regeringen återkomma i frågan i budgetpropositionen.

Stockholm den 7 juni 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.