Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

skadestånd

Skriftlig fråga 2003/04:337 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-25
Inlämnad
2003-11-25
Besvarad
2003-12-03
Svar anmält
2003-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2003/04:337

 av Annelie Enochson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om skadestånd

Det finns ett antal barn i dagens Sverige som lider dubbel orätt. De har blivit utsatta för våld och övergrepp från sina fäder och därför har deras fäder i domstol dömts att betala skadestånd till sina barn. Men om fadern saknar ekonomiska tillgångar går ärendet vidare till kronofogdemyndigheten för att driva in dessa pengar. Om fadern vid denna tidpunkt har andra skulder såsom rättegångskostnader, CSN-skulder med mera går statens anspråk före barnens anspråk.

I ett aktuellt barnmisshandelsmål, där fadern dömts att betala skadestånd till sina söner, har pojkarna väntat i tre år på sitt skadestånd. Förutom statens förtur, kommer nu ytterligare skadestånd gentemot fadern, i detta fall kontokortsskulder som uppgår till 40 000 kr. Dessa 40 000 har samma prioritet som barnens skadestånd, trots att de nyss inkommit och pojkarna väntat i tre år.

Ett skadestånd är avsett att vara en del i en upprättelse. Som det nu är så innebär förfarandet med statens förtur en ytterligare kränkning och ställer barnen i en ekonomisk svår situation.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att hjälpa barn i den ovan beskrivna situationen så att statens anspråk inte går före barnens rätt till skadestånd?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:337 besvarad av Thomas Bodström

den 3 december

Svar på fråga 2003/04:337 om skadestånd

Justitieminister Thomas Bodström

Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att statens fordringsanspråk inte ska gå före barns rätt till skadestånd vid verkställighet.

Annelie Enochson påstår att fordringar på till exempel återbetalning av studielån till CSN skulle ha företräde framför barnets fordran på skadestånd. Detta är inte korrekt. Däremot har vid just löneutmätning bland annat fordringar på skatter och böter företräde framför en fordran på skadestånd. Bakgrunden till denna ordning är inte bara den ekonomiska betydelsen av att staten får betalt utan också kriminalpolitiska och i viss mån skattemoraliska skäl. I samband med den förmånsrättsreform som riksdagen nyligen beslutat gjorde regeringen bedömningen att statens företräde för skatter och avgifter vid löneutmätning bör behållas (prop. 2002/03:49 s. 75). Det är alltså för närvarande inte aktuellt med någon sådan lagändring.

Det bör vidare observeras att reglerna om företrädesrätt saknar betydelse om den som ska betala skadestånd saknar tillgångar. Utmätning kan ju inte ske i ett sådant fall. Vad som däremot är av betydelse i de fall då gärningsmannen saknar förmåga att betala skadestånd är att den som blivit utsatt för brott kan få ersättning från staten. Staten betalar därför brottsskadeersättning bland annat för personskador och kränkning. Även om också barn har rätt till brottsskadeersättning, finns det ändå skäl att stärka deras ställning vid våld i hemmet. I departementet övervägs nu hur detta lämpligast kan göras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.