skadestånd och regler om bodelning
Skriftlig fråga 2003/04:1541 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-20
- Besvarad
- 2004-08-31
- Besvarad
- 2004-09-03
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 augusti
Fråga 2003/04:1541
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om skadestånd och regler om bodelningI Sverige anmäls årligen över 20 000 fall av misshandel mot kvinnor i nära relationer och mörkertalet är stort. Kvinnorna utsätts för både psykiskt och fysiskt våld. Om anmälan leder till åtal och fällande dom utdöms ofta skadestånd till kvinnan. Om mannen och kvinnan är gifta och sedan tar ut skilsmässa ska bodelning göras i sedvanlig ordning. Dagens regler innebär dock att det skadestånd som den misshandlande mannen utdömts betala till kvinnan kan ingå i bodelningen. Därmed kan beloppet exempelvis avräknas från mannens skulder när hans andel i boet beräknas. Detta är helt oacceptabelt. Här räcker inte heller möjligheten till jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken till för att ta till vara brottsoffrets rättigheter.
I början av 2002 ställde riksdagsledamoten Helena Bargholtz en skriftlig fråga till justitieministern om han var beredd att vidta några åtgärder för att stärka misshandlade kvinnors ställning i samband med bodelning. I sitt svar (2001/02:499) hänvisade ministern bland annat till ett mål för prövning i hovrätten och skrev "om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, kommer jag dock att se till att frågan om en översyn av bodelningsreglerna övervägs". Ministern skrev vidare att även Brottsoffermyndigheten hade uppmärksammat Justitiedepartementet på frågan.
Målet i hovrätten som ministern ville avvakta avgjordes i juni 2002. Varken det målet eller efterföljande praxis verkar bekräfta något annat än att gällande lagbestämmelser medför orimliga konsekvenser avseende skadestånd och bodelning.
Avser justitieministern att nu vidta några åtgärder för att ett utdömt skadestånd på grund av brott inte ska ingå i bodelning mellan makar där den ena maken är gärningsman?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1541 besvarad av Thomas Bodström
den 31 augusti
Svar på frågorna 2003/04:1538 om skadestånd, 1541 om skadestånd och regler om bodelning och 1542 om skadestånd till skadegörare
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat om jag tänker vidta några åtgärder för att ett utdömt skadestånd på grund av brott inte ska ingå i bodelningen mellan makar där den ena maken är gärningsman. Magdalena Andersson har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att den tilldömde inte behöver dela skadeståndet med den dömde eller använda delar av skadeståndet till den dömdes böter.
Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Det bör till en början klargöras att det vid en skilsmässa aldrig kan bli frågan om att betalningsansvaret för en makes skuld överförs till den andra maken. En make kan alltså inte bli skyldig att betala den andra makens skuld. Vad det handlar om är i stället i vad mån ett skadestånd på olika sätt ska kunna påverka egendomsfördelningen mellan makarna.
Enligt reglerna i äktenskapsbalken kan en fordran på skadestånd som en make har mot den andra maken eller någon annan undantas från bodelningen. Den kommer då inte att ingå i det belopp som ska fördelas mellan makarna. När det gäller belopp som har betalats ingår visserligen det utbetalda beloppet i bodelningen, men oskäliga resultat som därigenom eventuellt skulle kunna uppstå kan undvikas genom jämkning. Bodelningen kan även jämkas på grund av att en make vid beräkningen av sin andel i boet har avräknat en skadeståndsskuld.
De frågor som frågeställarna tar upp har varit aktuella tidigare. I ett fall som uppmärksammades i medierna för några år sedan var frågan om en man som hade dömts för övergrepp mot sin styvdotter i samband med en skilsmässa skulle få avräkna en skuld avseende brottsskadeersättning. Jag uttalade då att jag, om det visade sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, skulle se till att frågan om en lagändring övervägs. Det har därefter klarlagts att mannen fick avräkna skulden vid beräkningen av hans andel i boet och att detta påverkade bodelningen på ett för kvinnan negativt sätt.
Trots att det alltså finns regler som avser att undvika tvivelaktiga resultat i de situationer frågeställarna tar upp, kan det ändå tänkas förekomma situationer där fördelningen av makarnas egendom inte blir tillfredsställande. Frågan är för närvarande föremål för överväganden inom Justitiedepartementet och jag kommer inom kort att redogöra för hur jag tänker gå vidare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.