Skademinimering gällande tobak

Skriftlig fråga 2020/21:203 av John Weinerhall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-13
Överlämnad
2020-10-14
Anmäld
2020-10-15
Svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att tobaksrökning är ett stort hälsobekymmer för många. Samtidigt som individens rätt till självbestämmande värnas är det inte orimligt att staten inte står i vägen för bättre alternativ till tobaksrökning. Riksdagen har flera gånger påpekat att skillnader i skadeverkningar mellan olika tobaks- och nikotinprodukter bör beaktas inför ett kommande regleringsförslag från regeringen.

En ny ANDT-strategi för perioden 2021–2026 är under framtagande för att beslutas av riksdagen under nästa år. Den 6 februari 2020 beslutade regeringen genom ett kommittédirektiv (2020:9) att en särskild utredare ska göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet. Ett övergripande syfte är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering av tobaks- och tobaksliknande produkter.

Den nuvarande ANDT-strategin omfattar tobaksvaror, men förhåller sig inte till nikotinprodukter som sådana. Av kommittédirektivet framgår att det är fråga om en utvidgning av regleringens räckvidd som ska föras in i en kommande strategi. Vidare anförs att ett viktigt medel för regeringen för att uppnå målen i en ny ANDT-strategi är att avnormalisera rökning och annat bruk av tobak, inklusive snus, nikotinprodukter och tobaksliknande produkter. Även detta är en radikal utvidgning av tillämpningsområdet jämfört med föregående strategiperiod.

Däremot saknar regeringens direktiv något som helst beaktande av riksdagens uttryckliga vilja att ta hänsyn till skillnader i skadeverkningar mellan olika tobaksprodukter när ett nytt lagförslag presenteras. Det är anmärkningsvärt att regeringen har förbigått denna viljeinriktning. I stället kan direktivet tolkas som att gå i motsatt riktning genom att undersöka möjligheterna att samordna regelverket för alla slags nikotinprodukter, oavsett om de innehåller tobak eller inte. Regeringen går dessutom längre genom att undersöka möjligheterna att införliva nikotinfria produkter i samma lagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Är ministern beredd att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen för att säkerställa att riksdagens viljeinriktning avseende att hänsyn ska tas till olika nikotinprodukters skadeverkningar beaktas?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:203 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på fråga 2020/21:203 av John Weinerhall (M)
Skademinimering gällande tobak

John Weinerhall har frågat mig om jag är beredd att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen för att säkerställa att riksdagens viljeinriktning avseende att hänsyn ska tas till olika nikotinprodukters skadeverkningar beaktas.

Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet. Mot den bakgrunden beslutade regeringen i februari 2020 om en särskild utredare. Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet har i uppdrag att bland annat analysera denna fråga och att analysera och ta ställning till hur tobaksfria nikotinprodukter bör regleras. Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 31 mars 2021.

I regeringens proposition En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken föreslogs ett övergripande mål för dessa politikområden. Målet antogs av riksdagen i mars 2011. I februari 2016 presenterade regeringen en förnyad strategi, med samma övergripande mål. Denna sträcker sig till och med 2020 och regeringen avser därför att presentera en strategi för det fortsatta arbetet med utgångspunkt i den utveckling som sker inom området.

Stockholm den 21 oktober 2020

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.