Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjukskrivningar

Skriftlig fråga 2001/02:989 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-04
Anmäld
2002-04-09
Besvarad
2002-04-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 april

Fråga 2001/02:989

 av Lena Ek (c) till statsrådet Ingela Thalén om sjukskrivningar

Kostnaden för sjukskrivningar och förtidspensioneringar stiger mycket kraftigt. Samtidigt ökar kvinnors andel av de långtidssjukskrivna till över 64 %. Det är viktigt att fråga sig varför det är på det viset.

Under senare tid har det i olika sammanhang redovisats mycket stora skillnader i hur försäkringskassans rehabiliteringsmedel fördelas mellan män och kvinnor (25@125 har nämnts).

Min fråga är:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa garantier för att män och kvinnor behandlas lika av försäkringskassan?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:989 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 9 april

Svar på fråga 2001/02:989 om sjukskrivningar

Statsrådet Ingela Thalén

Lena Ek har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att skapa garantier för att kvinnor och män behandlas lika av försäkringskassan.

Man kan tyvärr konstatera att en stor del av samhällets strukturer fortfarande är uppbyggda efter en manlig norm. Denna s.k. könsmaktsordning som innebär mäns relativa överordning och kvinnors relativa underordning finns överallt i vårt samhälle, sannolikt också i försäkringskassans arbete och möte med de försäkrade. Att förändra denna ordning är ett långsiktigt arbete som kräver en lång rad olika åtgärder.

Regeringen gav i regleringsbrevet för 1997 Riksförsäkringsverket i uppdrag att analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter, dvs. att anlägga ett genderperspektiv. Riksförsäkringsverket bedriver sedan dess ett aktivt och långsiktigt genderarbete som följer en fastställd handlingsplan. Syftet med detta arbete är att driva på arbetet internt inom verket och att stödja motsvarande arbete vid försäkringskassorna.

På försäkringskassorna tas en rad initiativ som syftar till att öka personalens kunskap om hur förställningar om kvinnor och män kan påverka handläggningen av socialförsäkringen. Målet med detta arbete är att öka kvaliteten i handläggningen och säkerställa att alla försäkrade bemöts lika oavsett kön. För att uppnå detta mål är det viktigt att integrera könsperspektivet i det löpande arbetet.

Ett flertal studier har initierats och genomförts vid försäkringskassorna under 2001. Som exempel kan nämnas att kassan i Stockholm har genomfört ett FoU-projekt om mångfald och rehabilitering som fokuserar på kön, etniskt ursprung och utbildning. I projektet ingick en "pilotutbildning" som syftar till att medvetandegöra attityder och fördomar.

Lena Ek tar i sin fråga särskilt upp försäkringskassans arbete med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Flera studier visar på att kvinnor får kortare rehabiliteringsperioder än män. Vidare framgår av dessa studier att män i allmänhet erbjuds mer påkostade rehabiliteringsåtgärder än kvinnor.

I rapporten Socialförsäkring, kön och agenda (Sennvall, 2002, Försäkringskassan Stockholms län) konstateras att en tydlig struktur i försäkringskassans handläggning sannolikt är den mest effektiva metoden för att minimera omotiverade skillnader mellan könen. En tydlig struktur i vilken det går att utläsa vilka åtgärder som ska ske, vid vilken tidpunkt dessa ska ske osv. minskar enligt rapporten med all sannolikhet risken att kvinnor och män bedöms olika vid den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Regeringen gav i december 2001 Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att inleda en förnyelse av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Av uppdraget framgår bl.a. att Riksförsäkringsverket ska utveckla just strukturen, metodiken, i försäkringskassornas handläggning av sjukfall och rehabiliteringsärenden. Jag utgår från att Riksförsäkringsverket även i detta arbete anlägger ett genderperspektiv.

Arbetet med förnyelsen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska bedrivas under 2002, 2003 och 2004. De metoder, arbetssätt m.m. som utvecklas inom ramen för förnyelsearbetet, och som visar sig verkningsfulla, ska spridas successivt. De ska senast vid utgången av 2004 tillämpas fullt ut i hela landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.