Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjukskrivningar

Skriftlig fråga 2001/02:160 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-06
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2001/02:160

 av Margareta Cederfelt (m) till statsrådet Ingela Thalén om sjukskrivningar

Antalet långtidssjukskrivningar ökar lavinartat. Under årets första åtta månader har långtidssjukskrivningarna kostat 24 miljarder kronor, dvs. 370 miljoner kronor mer än vad Riksförsäkringsverket räknat med.

Flera forskare anser att det förebyggandet arbetet för att uppnå hälsa på arbetsplatserna startar först när åtgärderna kan kopplas till lönsamhet. Regeringen har i elvapunktsprogrammet föreslagit olika åtgärder för att öka hälsan men fortfarande saknas konkreta ekonomiska incitament för arbetsgivarna för att förebygga ohälsa. Framför allt verkar detta gälla de offentliga arbetsgivarna eftersom ohälsan är högst i den offentliga sektorn.

Ett effektivt sätt att öka incitamenten för de företagen att aktivt arbeta för att förebygga ohälsa och minska såväl sjukskrivningstalet som ohälsotalet är att införa skattelättnader.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till socialförsäkringsministern:

Är statsrådet beredd att aktivt arbeta för att öka företagens motivation att arbeta hälsoförebyggande?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:160 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 16 november

Svar på fråga 2001/02:160 om sjukskrivningar

Statsrådet Mona Sahlin

Margareta Cederfelt har frågat statsrådet Ingela Thalén om hon är beredd att aktivt arbeta för att öka företagens motivation att arbeta hälsoförebyggande.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är riktigt att långtidssjukskrivningarna har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Det är också bakgrunden till att regeringen i årets budgetproposition har presenterat en strategi för ökad hälsa i arbetslivet i form av ett 11-punktsprogram. Utvecklingen måste hejdas genom ett brett spektrum av åtgärder.

En av punkterna i programmet avser just ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa. Regeringen har där redovisat att den kommer att inleda ett arbete med att på olika sätt ge arbetsgivare starkare ekonomiska drivkrafter för att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten. Ett förtydligat och i vissa fall ökat finansieringsansvar för arbetsgivarna anges som ett sätt att möta den negativa utvecklingen.

Andra sätt att stärka motiven för ett systematiskt förebyggande arbete är att bättre synliggöra kostnaderna för ohälsan i arbetslivet genom att införa särskilda redovisningskrav i styr- och redovisningssystemen. Till detta ansluter även den punkt i programmet som avser hälsobokslut. I enlighet med den punkten ska det prövas att införa redovisning av de anställdas hälsoläge som en särskild drivkraft i styrsystemen.

Det är dock regeringens bedömning att det ännu är för tidigt att avgöra vilken kombination av åtgärder som har bäst förutsättningar att verka sjukdoms- och skadeförebyggande. Dessa frågor behöver därför beredas vidare. Detta kommer att ske inom ramen för arbetet med att genomföra 11-punktsprogrammet. De tänkta förändringarna förutsätter också att en samsyn kan uppnås med arbetsmarknadens parter.

Tidigare denna vecka har jag och statsrådet Ingela Thalén lett det första mötet inom ramen för trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Genom trepartssamtalen, som i sig är en central del av 11-punktsprogrammet, kommer samråd att ske vad avser genomförandet av programmets olika delar. Frågorna om ekonomiska drivkrafter och möjligheterna att finna en samsyn i dessa frågor kommer att vara en viktig strategisk del i dessa samtal.

Jag kan alltså svara ja på frågan. Jag och regeringen är beredda att aktivt arbeta för att öka företagens motivation att arbeta förebyggande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.