sjukskrivningar som konfliktvapen
Skriftlig fråga 1999/2000:137 av Persson, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-01
- Anmäld
- 1999-11-15
- Besvarad
- 1999-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:137
av Bertil Persson (m) till näringsminister Björn Rosengren om sjukskrivningar som konfliktvapenSjukförsäkringen tillskapades för helt andra syften än att fungera som något slags strejkkassa.
Det har emellertid blivit alltmer etablerat att använda sjukskrivningar som konfliktvapen. De långsiktiga konsekvenserna härav för det svenska samhället har aldrig utretts.
Är näringsministern beredd att låta utreda frågan om sjukskrivningar som konfliktvapen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:137 besvarad av statsrådet Mona Sahlin
Svar på fråga 1999/2000:137 om sjukskrivningar som konfliktvapen
Statsrådet Mona Sahlin
Bertil Persson har frågat näringsministern om han är beredd att låta utreda frågan om sjukskrivningar som konfliktvapen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inledningsvis ska jag kort beröra vad en facklig stridsåtgärd är och vad som gäller om ersättning vid arbetstagares sjukdom.
Rätten för föreningar att vidta fackliga stridsåtgärder är en grundläggande medborgerlig rättighet. För att en stridsåtgärd ska vara lovlig gäller som huvudregel att åtgärden på arbetstagarsidan är organisationsmässig och att avtalslöst tillstånd råder. En facklig stridsåtgärd kan vara av många olika slag. Som exempel anges i medbestämmandelagen arbetsinställelse, blockad eller bojkott. Det avgörande för att en åtgärd ska anses vara en facklig stridsåtgärd är att syftet varit att påverka motparten i en facklig tvistefråga.
I fråga om sjukpenning och sjuklön gäller att någon ersättning inte utgår under den första sjukdagen. Under de därefter följande 13 dagarna av sjukperioden är det arbetsgivaren som ska svara för sjuklön. Först efter 14-dagarsperioden kan sjukpenning utbetalas från försäkringskassan. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren eller försäkringskassan en skriftlig försäkran om att han eller hon varit sjuk. Under vissa förutsättningar kan försäkringskassan ålägga arbetstagaren att redan från första sjukdagen inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan.
En arbetstagare som utan att vara sjuk sjukskriver sig som stridsåtgärd kan göra sig skyldig till bedrägeri. Vidtas åtgärden utan att en arbetstagarorganisation har beslutat om det är det dessutom fråga om en olovlig stridsåtgärd. Det förekommer knappast att en facklig organisation beslutar om en stridsåtgärd som innebär att medlemmarna gör sig skyldiga till bedrägeri.
Jag anser mot bakgrund av detta att det redan finns tillräckliga möjligheter att ingripa mot användandet av sjukskrivning som konfliktvapen. Jag ser inget behov av att utreda frågan ytterligare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.