Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjukskrivna som arbetar

Skriftlig fråga 2004/05:779 av Andersson, Magdalena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-01-25
Anmäld
2005-01-26
Besvarad
2005-02-02
Svar anmält
2005-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga 2004/05:779

 av Magdalena Andersson (m) till statsrådet Hans Karlsson om sjukskrivna som arbetar

Personer som är sjukskrivna och erhåller ersättning från Försäkringskassan ska inte samtidigt arbeta och uppbära lön. Ett svårkontrollerat gränsfall är dock att arbeta utan lön, vilket förekommer, ofta i familjeföretag.

I ett uppmärksammat, alls inte unikt, fall från Halmstad förekommer detta tydligt. Rättsfallet behandlade visserligen serveringstillstånd, men visade tydligt att en anhörig till restaurangen arbetade regelbundet där, trots sjukskrivning.

Tanken med sjukskrivning blir helt förfelad om definitionen på arbete är att man ska uppbära lön. Den som är sjukskriven, men arbetsförmögen, bör snarare gå tillbaka till arbetslivet. Möjligheten att vara deltidssjukskriven bör också kunna tillämpas.

Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att sjukskrivna inte både uppbär ersättning för sjukskrivning och samtidigt arbetar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:779 besvarad av Hans Karlsson

den 2 februari

Svar på fråga 2004/05:779 om sjukskrivna som arbetar

 

Statsrådet Hans Karlsson

Magdalena Andersson har frågat mig om hur jag avser att agera för att säkerställa att sjukskrivna inte både uppbär ersättning för sjukskrivning och samtidigt arbetar.

Bestämmelserna rörande sjukdom och arbetsoförmåga finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det grundläggande kriteriet för att sjukpenning ska kunna utges är att någon på grund av sjukdom blir arbetsoförmögen helt eller delvis. I de fall någon inte längre uppfyller kriterierna för att ha rätt till ersättning i form av sjukpenning föreligger således heller inte längre förutsättningarna för att få ersättning. Trots Försäkringskassans skyldighet att utreda rätten till ersättning förekommer det att försäkrade missbrukar våra gemensamma socialförsäkringssystem.

Regeringen har formulerat det övergripande målet att socialförsäkringen ska administreras rättssäkert och effektivt så att tilltron till den ska vara hög. I regleringsbrevet för år 2005 har som generellt mål för de verksamhetsgrenar som finns framhållits att fusk inte ska förekomma.

Försäkringskassan har under senare år arbetat med att ta fram en ny strategi för sitt arbete mot fusk i socialförsäkringen. Den nya kontroll- och fuskstrategin bygger på att i högre grad återanvända information som myndigheterna har tillgång till och att gruppen av försäkrade blir föremål för en kvalificerad efterkontroll efter en riskanalys.

Den 1 juli 2002 trädde ett antal lagändringar i kraft som möjliggör ett elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och CSN. Informationsutbytet sker via så kallad direktåtkomst och syftar till att effektivisera ärendehanteringen, förbättra servicen för den enskilde, stärka kontrollen av statens medel och att förebygga felaktiga utbetalningar. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande också frågan gällande möjligheten att utöka det elektroniska informationsutbytet med fler myndigheter.

Jag vill betona att regeringen självfallet ser mycket allvarligt på fusk och missbruk inom socialförsäkringen och avser att noga följa utvecklingen på detta område. Det är av fundamental betydelse att bidrag av olika slag utbetalas endast till den som är berättigad till dessa och då till rätt belopp. I annat fall äventyras hela socialförsäkringssystemets legitimitet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.