sjuksköterskornas arbetsförhållanden

Skriftlig fråga 2001/02:954 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-25
Anmäld
2002-04-02
Besvarad
2002-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 mars

Fråga 2001/02:954

av Margareta Cederfelt (m) till socialminister Lars Engqvist om sjuksköterskornas arbetsförhållanden

Det finns undersökningar som visar att sjuksköterskor anställda i privata företag trivs bättre än sjuksköterskor med anställning inom offentlig sektor. Genomgående uppfattas de privata företagen som bättre arbetsgivare. Dagens personaldebatt angående hälso- och sjukvården vittnar om problemen som finns med att såväl rekrytera som behålla medarbetare inom den offentliga hälso- och sjukvården. Ytterligare ett dilemma är att sjukfrånvaron är högre bland sjuksköterskor med offentlig anställning än privat anställning.

I dag motarbetas privata entreprenörer som vill starta sjukhus genom exempelvis den s.k. stopplagen.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra trivseln för sjuksköterskor?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:954 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 3 april

Svar på fråga 2001/02:954 om sjuksköterskornas arbetsförhållanden

Socialminister Lars Engqvist

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra trivseln för sjuksköterskor.

Människors trivsel på en arbetsplats är ett resultat av en mängd samverkande faktorer. Det är de enskilda landstingen som har huvudansvaret för att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att sjukvårdspersonalen trivs och har möjlighet att utveckla sig och påverka sin arbetsmiljö. Enligt min mening är det viktigt att vården präglas av stor öppenhet där personalens synpunkter och erfarenheter tas tillvara. Huvudmännen måste göra målmedvetna satsningar för att ta tillvara olika förmågor hos personalen, säkerställa tillgången till handledning samt möjligheterna till kompetensutveckling.

Jag välkomnar en ökad mångfald av vårdgivare inom sjukvården. Detta har regeringen också klart uttalat i Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149). I handlingsplanen betonas att alternativa driftsformer i den öppna vården och omsorgen ska stimuleras genom att fler kooperativa, privata och ideella vårdgivare ges möjlighet att sluta avtal med sjukvårdshuvudmännen.

Jag vill än en gång påpeka att stopplagen i sig inte innebär ett hinder för privata entreprenörer att starta eller driva sjukhus, vårdcentraler m.m. Det stopplagen däremot reglerar är landstingens möjligheter att överlämna driften av akutsjukhus till en entreprenör som avser att driva verksamheten i vinstsyfte.

I flera fall har privata initiativ säkerligen medfört en förbättrad arbetsmiljö för berörd hälso- och sjukvårdspersonal, i andra fall inte. Hur en sjukvårdsverksamhet är organiserad har enligt min mening avsevärt större betydelse för personalens trivsel än valet av ägandeform.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.