sjukpensionärers möjlighet att inneha politiska förtroendeuppdrag
Skriftlig fråga 1997/98:537 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-10
- Anmäld
- 1998-03-16
- Besvarad
- 1998-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I nomineringsprocessen i min kommun har vi stött på ett problem som - enligt min uppfattning - rimmar dåligt med en demokrati öppen för alla. Det gäller möjligheten för människor med sjukpension eller sjukbidrag att vara aktiva i politiken.
Hör här ett fall, som jag vet inte är unikt. Det gäller en ung människa, som fått ett livslångt handikapp på grund av en trafikolycka. Han, låt oss kalla honom Nils, har flera år efter olyckan stora problem med kraftig huvudvärk, yrsel, domningar och stor trötthet. Går på rehabilitering, men ges inte direkt hopp om att skadorna skall läka ut helt.
Nils gör det som rehabiliteringen bl.a. syftar till; söker sig ut i samhället för att försöka skapa ett liv under de förutsättningarna som ges. Har engagerat sig politiskt och har givetvis med sina erfarenheter mycket att bidra med. Vi är medvetna om att Nils inte orkar som vi andra och accepterar det.
Inför nästa mandatperiod är det många medlemmar som vill att Nils skall kandidera till fullmäktige. Det skulle innebära tio möten per år + inläsning. Om Nils orkar det vet vi inte, men Nils har ett starkt stöd och alla är medvetna om att det troligen betyder att någon av ersättarna får gå in ibland.
Men försäkringskassan ifrågasätter det hela. Inte av ekonomiska skäl - mötesersättningen är nu 750 kr per möte - utan för att förtroendeläkaren antyder att om man klarar att sitta i kommunfullmäktige klarar man att arbeta. Man undrar stillsamt vem som i dagens arbetslöshet anställer en person tio dagar om året. I alla fall kan förtroendeläkarens uppfattning bara ge ett resultat; Nils kan inte kandidera till fullmäktige och blir därmed beskuren sin rätt att delta i ett politiskt arbete.
Jag vill därför fråga statsministern:
Vad avser statsministern vidta för åtgärder för att undanröja de hinder som beskrivs ovan så att människor som Nils skall kunna delta i det politiska arbetet och även inneha poster i kommunfullmäktige och kommunala nämnder?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:537 besvarad av , ()
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Gudrun Lindvall har frågat statsministern om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för att undanröja hinder för förtidspensionärer att delta i det politiska arbetet och att inneha poster i kommunfullmäktige och kommunala nämnder. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Regeringen har den 11 mars överlämnat proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för en reformering av reglerna för ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga - det som i dag är förtidspension. En viktig utgångspunkt vid utformningen av ett nytt förtidspensionssystem är enligt regeringens uppfattning att reglerna utformas på ett sådant sätt att de underlättar för förtidspensionärer att pröva sina möjligheter att återgå till arbetsmarknaden, men också att i övrigt delta i samhällslivet trots en nedsatt arbetsförmåga. Det ligger ett stort värde i att förtidspensionerade kan engagera sig i ideellt och politiskt arbete.
Avgörande för om rätt till förtidspension föreligger är den försäkrades arbetsförmåga. I princip bedöms oavlönat arbete inte på något annat sätt än avlönat arbete. Rätt till hel förmån enligt dagens regler förutsätter att ingen restarbetsförmåga finns. Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd skall försäkringskassan vid bedömningen bortse från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.
Trots att det inom ramen för nuvarande regler finns möjlighet för försäkrade med hel förtidspension att i mindre omfattning göra ideella insatser i föreningslivet eller att engagera sig politiskt har det i olika sammanhang framförts kritik mot tillämpningen av nuvarande regler. Framför allt orsakas dessa problem av utformningen av kravet för rätt till helförmån. I ovan nämnda proposition föreslår regeringen att det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förmån ändras, så att arbetsförmågan för rätt till hel förmån skall vara nedsatt med minst sju åttondelar. Därmed ges de som uppbär hel förtidspension möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i t.ex. ideellt eller politiskt arbete utan att rätten till förtidspension ifrågasätts. Nya regler avseende rätten till hel förmån föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.