sjukpension
Skriftlig fråga 2001/02:643 av Lantz, Kenneth (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-01
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 februari
Fråga 2001/02:643
av Kenneth Lantz (kd) till statsrådet Ingela Thalén om sjukpensionOm en sjukpensionär får för hög ersättning av försäkringskassan är sjukpensionären enligt lag tvungen att betala tillbaka den del av utbetalningarna han inte hade rätt till. Till detta debiteras dröjsmålsränta.
Om en sjukpensionär däremot får för låg ersättning av försäkringskassan kan sjukpensionären få rättelse. Försäkringskassan betalar då ut mellanskillnaden mellan det belopp som sjukpensionären faktiskt fått och det han borde fått. Men i detta fall betalar försäkringskassan inte ut någon dröjsmålsränta till sjukpensionären.
Detta förhållande är helt orimligt. Det är en inkonsekvens som med rätta sticker i ögonen på medborgarna. Det staten kräver av medborgarna bör staten själv leva upp till när förhållandena är de motsatta.
Vad avser ministern göra för att statens och medborgarnas villkor ska göras jämlika i detta avseende?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:643 besvarad av statsrådet Ingela Thalén
den 12 februari
Svar på fråga 2001/02:643 om sjukpension
Statsrådet Ingela Thalén
Kenneth Lantz har frågat mig vad jag avser att göra för att statens och medborgarnas villkor ska göras jämlika när försäkringskassan betalat ut för hög eller för låg förtidspension.
Lantz framhåller att när en förtidspensionär får för hög ersättning av försäkringskassan är personen enligt lag skyldig att betala tillbaka det för mycket utbetalda beloppet på vilket debiteras dröjsmålsränta. Om en förtidspensionär däremot får för låg ersättning av kassan kan personen enligt Lantz få det belopp som rätteligen skulle ha betalts från början men utan dröjsmålsränta.
Inledningsvis vill jag understryka att dröjsmålsränta självfallet inte tas ut innan kassans fordran är förfallen till betalning. Ränta kan enligt räntelagen tas ut först fr.o.m. dagen efter angiven förfallodag. Om räntedag inte angivits i försäkringskassans beslut om återkrav av ersättning kan dröjsmålsränta tas ut tidigast efter 30 dagar från den dag kassan har framställt krav på betalning och samtidigt meddelat att utebliven betalning medför att kassan kommer att ta ut ränta. Om försäkringskassan kommer överens med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan eller beviljar anstånd med betalningen föreligger inte längre något dröjsmål. Under den tid avbetalningsplanen eller anståndet gäller debiteras i stället den återbetalningsskyldige statens utlåningsränta.
Några bestämmelser om att ränta ska utges på förtidspension eller annan ersättning som utges enligt lagen om allmän försäkring finns inte. Gällande principer inom skadeståndsrätten innebär emellertid att ersättning för ränteförlust kan utges som skadestånd. Staten kan här åläggas ett skadeståndsansvar för skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. För sådant skadeståndsansvar räcker det dock inte att en fråga har bedömts juridiskt felaktig eller på annat sätt feltolkats.
Det krävs att en enskild på grund av felaktig handläggning skulle ha haft rätt till högre ersättning än vad som tidigare beslutats om. Härigenom kan staten således komma att få ersätta eventuell ränteförlust (ren förmögenhetsskada) genom skadestånd grundat på skadeståndslagens bestämmelser.
Det har inte diskuterats om förmögenhetsskada ska hanteras på annat sätt än genom skadestånd och jag har för närvarande inte för avsikt att aktualisera denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.