Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjuklönekostnader

Skriftlig fråga 2000/01:417 av Berggren, Inga (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-11
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 december

Fråga 2000/01:417

 av Inga Berggren (m) till statsrådet Ingela Thalén om sjuklönekostnader

14 dagars sjuklön är en belastning särskilt för små företag. Om någon blir sjuk i ett småföretag med t.ex. två anställda belastas företaget med sjuklön under 14 dagar, utan att något motsvarande arbete utförs. Kostnader för vikarie tillkommer om det går att få en vikarie som snabbt kan börja göra jobbet. Småföretag med god ekonomi kan knäckas på grund av kostnader för sjuklön samtidigt som vikarie inte går att få. Eftersom varje anställd är en så stor del av personalstyrkan, blir belastningen för småföretaget av helt andra proportioner än när en person är sjukskriven i ett stort företag.

Det är min uppfattning att arbetsgivaren bör ha ett ansvar för sjukskrivningar och arbetsskador som har samband med arbetet. När den anställde skadar sig på fritiden t.ex. under korpidrottande eller i skidbacken är det en helt annan sak. Arbetsgivaren ska rimligtvis inte belastas för det som arbetsgivaren inte har del i. Att skilja på om den anställdes skador och sjukdomar har orsakats på jobbet eller på fritiden vore högst rimligt, vikarieproblemen är en nog stor belastning.

Vad avser ministern vidta för åtgärder för att företagen inte ska belastas med 14 dagars sjuklön när arbetstagaren blivit sjuk eller skadat sig under fritiden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:417 besvarad av

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:416 om rehabiliteringskostnader och 417 om sjuklönekostnader

Statsrådet Ingela Thalén

Inga Berggren har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att företagen inte ska belastas med rehabiliteringskostnader respektive 14 dagars sjuklön när arbetstagaren blivit sjuk eller skadat sig under fritiden. Eftersom frågorna berör varandra har jag valt att besvara dem gemensamt.

Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste åren och har inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats.

Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats eller kommer att lämnas inom en nära framtid. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet.

Regeringen beslutade därför vid sitt sammanträde den 7 december 2000 att utse en särskild utredare med uppgift att utarbeta en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92). Den 8 december förordnade jag förre landshövdingen Jan Rydh som särskild utredare (S2000:7).

Utredaren ska förutsättningslöst se över effektiviteten och träffsäkerheten i sjukförsäkring, rehabilitering, förtidspension och arbetsskadeförsäkring samt i administrationen av dessa system. Utredaren ska också föreslå hur förebyggande åtgärder, försäkringssystem, rehabiliterande insatser m.m. kan bli mer effektiva redskap för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet.

Utredaren ska rapportera om handlingsplanens uppläggning och inriktning på åtgärder senast den 15 februari 2001. Vid denna tidpunkt ska också inledande förslag till åtgärder på kort sikt lämnas. Förslag till handlingsplan med redovisning av ytterligare åtgärder på kort sikt samt åtgärder på lång sikt ska lämnas senast den 1 juni 2001. Senast den 15 december 2001 ska utredaren redovisa åtgärder på längre sikt.

Utredaren kommer att rapportera till den statsrådsgrupp som har bildats mellan Social-, Närings- och Finansdepartementen. I gruppen ingår statsråden Lars Engqvist, Mona Sahlin, Bosse Ringholm och jag själv.

Mot bakgrund av att det för närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete som tar upp frågor som till stor del berör arbetslivet i sin helhet anser regeringen att den särskilde utredarens kommande förslag bör avvaktas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.