Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjuklön för skönhetsoperationer

Skriftlig fråga 2004/05:1289 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-21
Anmäld
2005-03-22
Besvarad
2005-03-30
Svar anmält
2005-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2004/05:1289

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till statsrådet Hans Karlsson om sjuklön för skönhetsoperationer

Intresset ökar kraftigt för plastikoperationer. Enligt en Sifoundersökning från 2004 är var tionde svensk beredd att förbättra sitt utseende på kirurgisk väg, vilket är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Störst intresse finns bland kvinnor, men männen knappar in och blir allt vanligare kunder på operationsborden. Fettsugning, bröstförändring och muskelimplantat hör till de mest efterfrågade ingreppen.

På hemsidan www.qvinna.info finns till exempel rubriken "Sjukskrivning är helt ok". Av texten framgår att det tidigare inte var tillåtet att sjukskriva sig för estetiska operationer. "Nu har man dock beslutat att man får sjukskriva sig för rena skönhetsoperationer. Men det fungerar precis som vanligt att arbetsgivaren betalar för dom första veckorna och därefter träder försäkringskassan in."

I Dagens Nyheters ekonomibilaga den 19 mars 2005 fanns en artikel om en företagare i Värmland som tvingades betala sjuklön när en av hans anställda gjorde en bröstförstoring för att det inte var kul att "gå på badstranden och se ut som hon gjorde". Den slutsats som hennes arbetsgivare, en företagare i saneringsbranschen med tio anställda, drog var att han måste bli ännu mer nogräknad när han anställer folk, både vad gäller eventuella skönhetsoperationer eller fritidsintressen med hög skaderisk, som ishockey.

Är det rimligt att en arbetsgivare ska behöva betala sjuklön för en anställd som vill göra en rent estetisk operation?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1289 besvarad av Hans Karlsson

den 30 mars

Svar på fråga 2004/05:1289 om sjuklön för skönhetsoperationer

Statsrådet Hans Karlsson

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig om det är rimligt att en arbetsgivare ska behöva betala sjuklön för en anställd som vill göra en rent estetisk operation.

Rätt till sjuklön gäller den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta. Den tolkning av sjukdomsbegreppet som gjorts vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring ska därvid även gälla vid tillämpningen av sjuklönebestämmelserna.

I förarbetena till nuvarande lagstiftning uttalas beträffande sjukdomsbegreppet att utvidgningar av sjukförsäkringens ersättningsområde kan ske genom att domstolarna skapar eller ändrar rättspraxis eller genom att riksdagen fattar beslut om det genom att ändra lagreglerna. Vad gäller sjukdomsbegreppet har det successivt kommit att utvidgas i praxis.

Exempel på hur sjukdomsbegreppet har utvidgats i praxis är den utveckling som skett beträffande till exempel synen på störningar under graviditeten samt operativa ingrepp.

Tillstånd under graviditeten som enligt nuvarande rättspraxis anses ge rätt till sjukpenning är bland annat hotande förtidsbörd, hotande missfall, otillräcklig fostertillväxt, tvillinggraviditet och RH-immunisering.

Exempel på operativa ingrepp som ger rätt till sjukpenning är till exempel kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperation och organ- eller vävnadsdonation.

När det gäller operativa ingrepp har praxis vidare efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört.

Bland annat beroende på de ytterligt svåra avgränsningsfrågor som kan uppkomma är jag för närvarande inte beredd att genom lagstiftnings- åtgärder förändra den praxis som gäller ersättning i samband med olika sjukdomstillstånd. En praxis som under lång tid har utvecklats genom olika domstolsavgöranden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.