Sjukhuskökens roll vid höjd beredskap
Skriftlig fråga 2024/25:811 av Adrian Magnusson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-19
- Överlämnad
- 2025-02-20
- Anmäld
- 2025-02-21
- Svarsdatum
- 2025-02-26
- Besvarad
- 2025-02-26
- Sista svarsdatum
- 2025-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Vid flera av landets sjukhus finns stora tillagningskök som förser patienter och personal med näringsriktig kost. Köken kan inte sällan producera omfattande mängder portioner mat och skulle kunna utgöra ett viktigt stöd när annan tillagningsverksamhet skulle ligga nere i exempelvis den kommunala verksamheten.
Då många patienter kan vara försvagade av sjukdom är det givetvis också viktigt att sjukhusköken tillgodoser behovet av näringsriktig mat året runt. Det är alltså viktigt att patienter har tillgång till näringsriktig mat vid exempelvis oväder eller annan kris. I Skåne genomförs nu en centralisering av sjukhusköken vilket gör att sjukhusköket vid lasarettet i Ystad avvecklas. Detta är något som riskerar att få allvarliga konsekvenser, inte minst ur beredskapssynpunkt.
Sjukhusköken är alltså viktiga ur två aspekter – att kunna förse delar av befolkningen med mat vid kris men framförallt att kunna förse redan sköra patienter med näringsriktig mat vid kris. Sjukhusköken behöver därför finnas utspridda på flera håll i landet.
Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är därför:
Hur ser statsrådet och regeringen på sjukhuskökens roll vid höjd beredskap, och är regeringen beredd att vidta några åtgärder för att se till att sjukhuskökens roll för beredskapen stärks?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:811 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2024/25:811 Sjukhuskökens roll vid höjd beredskap
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2024/25:811 av Adrian Magnusson (S)
Sjukhuskökens roll vid höjd beredskap
Adrian Magnusson har frågat mig om hur jag och regeringen ser på sjukhuskökens roll vid höjd beredskap och om vi är beredda att vidta några åtgärder för att se till att sjukhuskökens roll för beredskapen stärks.
Kommuner och regioner har ansvar för sina verksamhetsområden, i vardagen såväl som under höjd beredskap. Detta ansvar innefattar även sjukhusens faciliteter och livsmedelsförsörjning. Regionen ansvarar primärt för sjukvårdens behov.
Livsmedelsberedskap är en viktig del inom ramen för arbetet med civilt försvar. Tillräcklig tillgång till livsmedel och dricksvatten är en grundförutsättning inte bara under fredstida kriser och höjd beredskap utan varje dag för människors liv och hälsa. Ytterst handlar livsmedelsberedskap om överlevnad men även om att upprätthålla försvarsviljan. En välfungerande och robust livsmedelsförsörjning är därför avgörande för samhällets motståndskraft och för totalförsvarets funktion.
Regeringen arbetar för att bygga upp livsmedelsberedskapen i Sverige och har vidtagit flera åtgärder för detta ändamål. Inom ramen för satsningar som görs på civilt försvar i 2025 års budget finns konkreta insatser som syftar till att bygga en hållbar livsmedelsberedskap. Myndigheterna inom sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten utvecklar ett s.k. investeringsprogram med åtgärder för att stärka beredskapsförmågan hos de olika aktörerna i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket har t.ex. i sitt regleringsbrev i uppdrag att ge stöd till kommunernas och regionernas arbete med livsmedelsberedskap i sin måltidsverksamhet. Under 2025 finns 75 miljoner kronor avsatta för detta ändamål.
Den 1 februari 2024 överlämnades utredningen En ny livsmedelsberedskap sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8). Utredningen bedömer att det mest ändamålsenliga är att de aktörer som ansvarar för måltidsverksamheter ska bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla måltidsverksamheter vid en allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Årligen satsar regeringen 1,73 miljarder kronor till arbete inom hälso-och sjukvårdens beredskap och civilt försvar. En viktig satsning är investeringsprogrammet sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK) genom vilket regionerna kan ansöka om statsbidrag för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter.
Regeringen bedömer att det är angeläget att kommuner och regioner fortsätter att utveckla sitt arbete med livsmedelsberedskapsfrågor, inklusive beredskapsplanering av offentliga måltider, dvs måltider i vården, skolan och omsorgen.
Stockholm den 26 februari 2025
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.