Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjukfrånvaron

Skriftlig fråga 2004/05:1676 av Thalén Finné, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-20
Inlämnad
2005-05-20
Besvarad
2005-05-25
Svar anmält
2005-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 maj

Fråga 2004/05:1676

 av Ewa Thalén Finné (m) till socialminister Berit Andnor om sjukfrånvaron

Nya siffror från SCB visar att kvinnors sjukfrånvaro var 60 % större än männens första kvartalet 2005. Den största skillnaden i sjukfrånvaro finns i offentlig sektor medan skillnaden i frånvaro är minst i privat sektor. Sjukfrånvaron i privat sektor låg i snitt på 4,1 % första kvartalet 2005. I den kommunala sektorn minskade frånvaron med 0,3 procentenheter och i landstingen med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron låg på 6,0 % under januari till mars i både den kommunala och landstingskommunala sektorn. Därutöver visar statistiken att sjukfrånvaron ökar i statlig verksamhet.

Tidigare undersökningar visar att personal i friskolor och privat drivna sjukhus är mer nöjd än kommunalanställd personal inom samma yrkesområden. Dessa skillnader hänför sig inte i första hand till lön, utan till arbetsmiljö och inflytande över det egna arbetet.

Ett exempel på detta är den studie som Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi vid Växjö universitet, och docent Lars-Göran Aidemark just kommit ut med. Där konstaterar de att när Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus drevs i bolagsform under två och ett halvt år blev resultatet drastiskt sänkta väntetider, högre produktivitet och nöjdare personal. När sedan Socialdemokraterna återfick makten 2002 återgick sjukhusen att drivas i landstingets regi och resultaten föll tillbaka.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att sjukfrånvaron inom de offentligt drivna verksamheterna minskar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1676 besvarad av Hans Karlsson

den 25 maj

Svar på fråga 2004/05:1676 om sjukfrånvaron

Statsrådet Hans Karlsson

Ewa Thalén Finné har frågat socialministern vilka åtgärder ministern avser att vidta för att säkerställa att sjukfrånvaron inom de offentligt drivna verksamheterna minskar. Arbetsfördelningen inom Regeringskansliet är sådan att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag och regeringen @ trots att den uppåtgående trenden numera är bruten @ även fortsättningsvis kommer att göra allt som är möjligt för att minska sjukfrånvaron på ett värdigt sätt för människor.

Anledningen till den omfattande sjukfrånvaron och ohälsan i arbetslivet har många förklaringar och orsakssambanden är komplexa. Det finns således ingen enskild faktor som kan förklara den fortfarande höga sjukfrånvaron utan flera förklaringsfaktorer måste kombineras.

Det är till följd av dessa komplexa orsakssamband som regeringen valt en strategi för ökad hälsa i arbetslivet som innehåller ett brett spektrum av åtgärder. Det innehåller åtgärder för att förebygga ohälsa i arbetslivet, åtgärder för att förbättra rehabiliteringen av dem som drabbas samt vissa åtgärder för förbättrad tillgänglighet till behandling inom hälso- och sjukvården. Bland annat ingår arbetsmiljö, ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare, formerna för sjukskrivningsprocessen samt förbättrad statistik och forskning.

Från och med den 1 januari i år ska arbetsgivarna finansiera 15 % av arbetstagares sjukpenningkostnader. Medfinansieringen gäller endast vid hel sjukpenning och bortfaller således om arbetstagaren återgår till arbete i någon utsträckning eller får rehabiliteringspenning. Arbetsgivaravgifterna sänks så att förändringen blir kostnadsneutral för arbetsgivarkollektivet.

Regeringens förslag om ett förändrat kostnadsansvar innebär en omfördelning av kostnaderna från arbetsgivare med låg sjukfrånvaro till dem med högre. De offentligt drivna verksamheterna och givetvis även de privata arbetsgivare som har en relativt hög sjukfrånvaro har genom de nya reglerna om medfinansiering erhållit en möjlighet att arbeta med sin sjukfrånvaro och därigenom fått möjlighet att påverka sina kostnader nedåt, vilket då kommer att medföra att fler sjukskrivna återgår i arbete och att även samhällets kostnader sjunker.

Dessutom stöder regeringen särskilda försöksprojekt inom den offentliga sektorn vars syfte är att förebygga och minska sjukfrånvaron och motverka långtidssjukskrivningar. Totalt har 70 miljoner kronor fördelats till 19 projekt inom ramen för denna försöksverksamhet. Vinnova har fått regeringens uppdrag att följa och utvärdera försöksverksamheten och en slutlig utvärdering ska redovisas under 2006.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.