sjösäkerheten i Öresund och längs sydkusten
Skriftlig fråga 2000/01:1479 av Åkerhielm, Anna (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-29
- Besvarad
- 2001-08-09
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 juni
Fråga 2000/01:1479
av Anna Åkerhielm (m) till näringsminister Björn Rosengren om sjösäkerheten i Öresund och längs sydkusten"Cowboys i Öresund", rena vilda västern, så beskrivs sjöfarten i Öresund och Stora Bält, enligt medierna. De senaste tio åren har trafiken fördubblats till 40 000 fartyg per år. Sjösäkerheten är i fara, menar experter. Det är ungefär lika många som övervakar trafiken i dag som för 20 år sedan.
Det är viktigt att staten tillser att en god säkerhet upprätthålls i dessa hårt trafikerade vatten, bl.a. genom ökat samarbete över nationsgränserna och moderna säkerhetssystem.
Följdverkningar och skador efter kollisioner, grundstötningar och oljeutsläpp är betydande. För en tid sedan inträffade just en sådan allvarlig olycka på den danska sidan med omfattande oljeutsläpp som också kunde spåras längs den svenska kusten.
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att öka säkerheten i Öresund och längs den svenska sydkusten?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1479 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 9 augusti
Svar på fråga 2000/01:1479 om sjösäkerheten i Öresund och längs sydkusten
Näringsminister Björn Rosengren
Anna Åkerhielm har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att öka säkerheten i Öresund och längs den svenska sydkusten.
Öresund är ett internationellt sund i vilket kuststaternas rätt att agera i viss mån är begränsad.
Under senare år har säkerheten i Öresund förbättrats på både svensk och dansk sida. På svensk sida har detta skett genom att Flintrännan har byggts om i syfte att minimera risken för en påsegling av Öresundsbron. Flintrännan är nu rak på en sträcka av tio nautiska mil och är väl utmärkt. På den danska sidan har Drogdenrännan förbättrats i samband med byggandet av Öresundsförbindelsen. Det gagnar också sjösäkerheten.
Ett initiativ från regeringen som syftar till ökad sjösäkerhet rent allmänt är det i maj i år överlämnade förslaget till riksdagen om åtgärder för förbättrad fartygssäkerhet. Propositionen innehåller förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen, lagen om åtgärder mot förorening från fartyg samt lagen om undersökning av olyckor. I huvudsak föreslås bestämmelser som gör det möjligt för svenska myndigheter att agera i vissa situationer när ett fartyg på grund av brister ska hållas kvar i en inspektionshamn eller när fartyget ska hindras från att anlöpa svenska hamnar. Vidare föreslås bestämmelser om obligatoriska kontroller och besiktningar av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används i reguljär trafik.
Jag vill också nämna att EU:s transportministerråd vid ett möte i juni i år enades om en gemensam inställning beträffade ett förslag till direktiv om inrättande av ett gemensamt övervaknings- och informationssystem för sjöfarten. Genom förslaget, som syftar till att förbättra sjösäkerheten, göra sjöfarten effektivare och förebygga föroreningar, införs bl.a. en rad rapporterings- och övervakningsskyldigheter. Fartyg ska dessutom utrustas med s.k. AIS-transpondrar, dvs. automatiska identifieringssystem.
Det är av största vikt att de som är ombord på fartygen och för fram dessa får så god information som möjligt om förhållanden som är av betydelse för sjösäkerheten. Det kan vara utmärkning av farleder eller relevanta och riktiga uppgifter i sjökort på papper eller i dator. En mycket viktig informationskälla kommer därför att vara AIS-transpondern, som successivt fram till 2007 ska göras obligatorisk ombord på de flesta fartyg. När alla fartyg är utrustade kommer de att ha information om bl.a. fart, kurs över grund och genom vatten och namn på mötande fartyg. Detta är ett tekniksprång fullt jämförbart med radarns införande.
Jag har mot denna bakgrund inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

