sjömansskatten
Skriftlig fråga 1997/98:109 av Näslund, Ingrid (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-06
- Anmäld
- 1997-11-10
- Besvarad
- 1997-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Europasjöfarten har under de senaste 20 åren utsatts för hård konkurrens av fartyg från låglöneländer. EU har öppnat stora möjligheter för sina medlemsländer att reducera skatter och avgifter vad gäller sjöfartsnäringen. Holland och EES-landet Norge har genomfört sådana lättnader. Tyskland, Danmark och Storbritannien planerar förändringar under 1998 och övriga EU-länder ämnar se över sina regler. Sverige är att betrakta som en ö i transporthänseende vilket gör sjöfarten till en oundgänglig del av vårt transportsystem. Det mesta av vår export sker med fartyg. Miljömässigt har detta transportslag klara fördelar framför vägtransporter. Svensk sjöfart ligger långt framme beträffande utveckling av fartyg, kunnighet i drift och arbetsorganisation ombord. Utbildningen har delvis skett på branschens och elevernas egen bekostnad. Sjöfartsnäringen räknar i dag med 60 000 anställda. Den 1 januari 1998 skall den s.k. sjömansskatten avskaffas. Detta försvårar ytterligare konkurrenssituationen för den svenska sjöfartsnäringen, om sjöbefäl söker kompensera sig för en förlust på minst ett par tusen per månad. Om näringen inte anser sig kunna betala dessa löner, finns stor risk att kompetent arbetskraft väljer att arbeta i Norge. Alternativet för en del redare är utflaggning av fartyg för att få en rimlig lönsamhet. Det borde ligga i den svenska regeringens intresse att skapa rimliga konkurrensvillkor för en viktig näring och inte riskera den kompetens som byggts upp.
Avser skatteministern föreslå en ändring så att sjömansskatten blir kvar eller åtminstone ge en respit så att den inte träder i kraft förrän tidigast om ett par år?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:109 besvarad av , ()
- Skatteminister Thomas Östros
Ingrid Näslund har frågat mig om jag avser att föreslå en ändring så att sjömansskatten blir kvar eller åtminstone ge en respit så att den inte avskaffas förrän tidigast om ett par år.
Ett starkt skäl för att sjömansskattelagen skall upphävas är att den innehåller regler som avviker från en av skattereformens grundläggande principer, nämligen att arbetsinkomster skall beskattas likformigt. Förändringarna i sjömännens arbets- och inkomstförhållanden har också medfört att sjömansskatten har spelat ut sin roll som en definitiv källskatt. De övriga nordiska länderna har redan avskaffat sjömansskattesystemet. Dessa skäl för att avskaffa sjömansskatten redovisade regeringen i proposition 1995/96:227 Beskattning av sjömän. Riksdagen beslutade därefter den 4 december 1996 i enlighet med regeringens förslag.
Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram underlag för eventuella regeländringar som kan behövas för att bemanningskostnaderna ombord på svenska handelsfartyg skall kunna minska. Den svenska handelsflottans konkurrensproblem ses också över av Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation (dir. 1997:37). Utredningen arbetar bl.a. med att kartlägga hur reglerna om kapitalförsörjning och statsstöd i EU:s medlemsstater påverkar den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Utredningen avser att redovisa resultatet och slutsatserna av sina analyser i ett delbetänkande redan under innevarande månad.
Regeringen har i ett beslut den 6 november 1997 (K97/3309) redovisat sin bedömning av den svenska sjöfartspolitiken och den inriktning det fortsatta arbetet kommer att ges.
När det gäller frågan om att upphäva sjömansskattelagen avser regeringen att i enlighet med de uttalanden som skattesutskottet gör i sitt betänkande Beskattning av sjömän (1996/97:SkU3) noga följa utvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen med förslag till de åtgärder som bedöms påkallade. Jag är emellertid inte beredd att föreslå att avskaffandet av sjömansskatten skjuts upp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.