sjöfartsavgifter
Skriftlig fråga 1997/98:998 av Bager, Erling (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-07
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 augusti
Göteborgs hamn är Nordens största och enda transoceana hamn. För att den skall kunna fullgöra sina nationella och internationella transportuppgifter krävs att godsvolymerna kan bibehållas och öka så att ett stort antal avgångar kan erbjudas.
Fartyg som anlöper svensk hamn får förutom hamnavgifter, som tas ut av den aktuella hamnen, även betala sjöfartsavgifter som tas ut av Sjöfartsverket. Under 1997 uppgick de statliga sjöfartsavgifterna till ca 850 miljoner kronor, varav en oproportioneligt stor andel tas ut av trafiken på Göteborg i förhållande till Sjöfartsverkets kostnader inom området. Förändringen av sjöfartsavgifterna från årsskiftet 1997/98 har ytterligare missgynnat Göteborgs hamn. Detta har också fått konsekvenser. Delar av godset tar andra vägar. Det rör sig i första hand om transitgods från tredje land. Detta gods tenderar nu att gå via kontinenthamnarna Hamburg och Bremerhafen. Där utgår ingen farledsavgift för import, export och transitgods. I Danmark tas inga farleds- eller fyravgifter ut för utnyttjandet av farledssystemet. Risken är således uppenbar att Göteborgs hamn och svensk handel förlorar den viktigaste transoceana trafiken till förmån för tyska och danska hamnar.
Med anledning av det anförda vill jag fråga kommunikationsministern om regeringen avser förändra direktiven till Sjöfartsverket så att sjöfartsavgifterna kan harmoniseras med andra EU-länder för att undvika orättvisa konkurrensfördelar.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:998 besvarad av , ()
- Kommunikationsminister Ines Uusmann
den 25 augusti
Erling Bager har frågat mig om regeringen avser förändra direktiven till Sjöfartsverket så att sjöfartsavgifterna kan harmoniseras med andra EU länder för att undvika orättvisa konkurrensfördelar.
De statliga sjöfartsavgifterna fick sin huvudsakliga utformning år 1978. Från att tidigare varit en ren finansieringskälla för att täcka Sjöfartsverkets kostnader utgör avgifterna numera också en viktig del i trafikens kostnadsansvar. Detta har nyligen bekräftats i statsmakternas trafikpolitiska beslut våren 1998. Med den miljödifferentiering som genomförts utgör sjöfartsavgifterna vidare ett viktigt incitament för att minska utsläppen av svavel och kväveoxider från sjöfarten. Även denna miljödifferentiering har sin utgångspunkt i ett riksdagsbeslut.
Den förändring av sjöfartsavgifterna som genomfördes vid årsskiftet och som Erling Bager refererar till var nödvändig för att harmoniera till EU:s regelverk. För den sjöfart som under lång tid tidigare helt befriats från statliga sjöfartsavgifter innebar förändringen något ökade kostnader men den medförde samtidigt en likabehandling av all trafik. Det var ju just gynnandet av inrikes- och linjetrafiken som inte var förenligt med EU:s regler.
Vad jag har erfarit har Sjöfartsverket givit vissa kommersiella rabatter för att därigenom bidra till att säkra fortsatt linjetrafik också på Göteborgs hamn. Det förtjänar samtidigt att påpekas att de statliga avgifterna endast svarar för en mindre del av de avgifter som tas ut av sjöfarten. Hamnarnas avgifter är väsentligt större.
Riksdagen har beslutat om den nuvarande regionalpolitiska utformningen av sjöfartsavgifterna. Genom att tillämpa en lokal kostnadsrelaterad prissättning skulle sjöfarten på Göteborg gynnas, men samtidigt leda till väsentligt högre avgifter för att t.ex. trafikera Vänern, Mälaren och vissa Norrlandsfarleder. En sådan ny princip skulle förutsätta att riksdagen beslutade att överge nuvarande regionalpolitiska utformning av sjöfartsavgifterna.
Den harmoniering som Erling Bager förordar är på många sätt önskvärd. I den grönbok om hamnar respektive vitbok om rättvis prissättning inom transportsektorn som EG-kommissionen nyligen presenterat går förslagen ut på att sjöfarten bör betala sina kostnader genom just avgifter. Utvecklingen inom EU är med andra ord på väg mot den modell som vi sedan länge tillämpat i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.