Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

sjöfartens miljöpåverkan

Skriftlig fråga 2000/01:341 av Hansson, Agne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-04
Anmäld
2000-12-12
Besvarad
2000-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 december

Fråga 2000/01:341

 av Agne Hansson (c) till miljöminister Kjell Larsson om sjöfartens miljöpåverkan

De försurande utsläppen i luften måste minska för att komma ned till de värden som naturen tål. Misslyckandet i Haag visar att ansträngningarna måste ökas ytterligare. Den viktigaste källan till försurade nedfall av svavel över Sverige kommer från fartyg i internationell trafik. Därnäst kommer utsläpp från landbaserade källor i Polen, Tyskland och Storbritannien. Siffrorna för sura utsläpp i Europa visar totalt sett på en fortsatt positiv utveckling. Utsläppen från landbaserade källor har minskat betydligt det senaste decenniet. Sjöfartens fortsatt stora utsläpp medför att sjöfartens relativa påverkansdel därmed radikalt har ökat. Möjligheter att nedbringa utsläppen finns genom bl.a. användning av lågsvavliga bränslen. De har inte fått någon större genomslagskraft inom sjöfartsnäringen. Mot bakgrund härav vill jag fråga miljöministern:

Vilka åtgärder är miljöministern beredd vidtaga för att minska de försurande utsläppen i luften från sjöfart i internationell trafik?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:341 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 15 december

Svar på fråga 2000/01:341 om sjöfartens miljöpåverkan

Miljöminister Kjell Larsson

Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att minska de försurande utsläppen i luften från sjöfarten i internationell trafik.

Den internationella sjöfarten ger upphov till betydande utsläpp av försurande ämnen. Jag anser att det är mycket angeläget att dessa utsläpp minskar. Eftersom sjöfarten är en internationell näring krävs internationella regler för att komma till rätta med utsläppen. Sverige agerar därför internationellt för att få till stånd gemensamma åtgärder mot utsläpp av svavel- och kväveoxider.

Inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har Sverige varit starkt pådrivande i arbete med den nya bilagan till sjöfartens miljökonvention, MARPOL, som behandlar utsläpp till luft. Bilagan innebär bl.a. att Östersjön och Nordsjön har utsetts till speciella kontrollområden med en högsta tillåten svavelhalt i bunkerolja på 1,5 %. Sverige verkar nu för att den nya bilagan ska träda i kraft.

I det nationella arbetet har Sverige lagt stor vikt vid arbetet med ekonomiska styrmedel för att komma till rätta med luftföroreningar från sjöfarten. Bland dessa åtgärder vill jag särskilt nämna de miljödifferentierade farledsavgifter som infördes år 1998 och som har lett till att ca 1 500 av 3 450 fartyg har lämnat intyg om att de använder lågsvavligt bränsle och de miljödifferentierade hamnavgifterna som infördes samtidigt och som gäller för 25 svenska hamnar.

Dessutom har vi ett avgiftssystem med återbetalning av investeringskostnaden för både katalytisk avgasregning samt en "mer miljöanpassad" motor med s.k. HAM-teknik (Humid Air Motor) som installeras före år 2002.

Sverige arbetar för att EU-länderna ska tillämpa ekonomiska styrmedel liknande våra miljödifferentierade sjöfartsavgifter. Kommissionen har nyligen låtit genomföra en studie för att undersöka olika sätt att reglera sjöfartens utsläpp på EU-nivå. Ett av förslagen är att införa miljödifferentierade sjöfartsavgifter.

Även inom HELCOM, Helsingforskommissionen till skydd av Östersjöns marina miljö och Baltic 21, Agenda 21 för uthållig utveckling i Östersjöregionen, verkar Sverige för att åtgärder ska vidtas för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider i Östersjön.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att vi i Sverige har varit framgångsrika när det gäller att minska de försurande utsläppen från sjöfarten. Det visar den översyn som gjorts av införandet av de miljödifferentierade sjöfartsavgifterna. Det är viktigt att flera länder följer det svenska exemplet och på så sätt förstärker det ekonomiska incitamentet för att reducera utsläppen av svavel- och kväveoxider från sjöfarten. EU:s försurningsstrategi har dessutom visat att åtgärder för att reducera utsläpp av försurande ämnen från sjöfarten är samhällsekonomiskt mycket kostnadseffektiva.

Sverige kommer även i fortsättningen att vara pådrivande i de olika internationella organisationerna och inom EU för att åstadkomma överenskommelser om minskade utsläpp från sjöfarten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.