Sjöfartens konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2020/21:2011 av Jimmy Ståhl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-03-01
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sjöfartsverkets ekonomi har länge varit bekymmersam. För att få en ekonomi i balans behöver Sjöfartsverket öka sina intäkter i form av avgiftshöjningar på farledsavgifter och lotsavgifter. Dessa ökade avgifter ger samtidigt en direkt negativ påverkan på sjöfarten.
Regeringens uttalade ambition är att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart, men hur når man de uttalade ambitionerna om man samtidigt gör det dyrare för sjöfarten?
Järnvägen har en underhållsskuld, och när underhåll väl utförs innebär det att tillgängliga tider på spåren minskar och att gods som kunde gå på järnväg i stället får transporteras på lastbil. Inom sjöfarten finns det samtidigt stora möjligheter och ledig kapacitet, men om man höjer farleds- och lotsavgifterna gör man det mindre attraktivt att välja sjöfart som transportsätt.
Om man jämför sjöfartens farledsavgift med järnvägen eller en busslinje blir det ganska tydligt hur fel avgiften slår mot sjöfarten. Ett fartyg som trafikerar hamnar får betala en farledsavgift för varje hamn det besöker och naturligtvis även hamnavgifter med mera. Detta gör att fartyg väljer bort att hämta gods i vissa hamnar om inte godsmängden väger upp kostnaden för att angöra den aktuella hamnen. Det hade varit ohållbart om järnvägen eller bussar hade fungerat enligt ett likande system, där de avstår att stanna vid en hållplats om där finns för få passagerare eftersom biljettintäkterna för dessa passagerare inte uppväger kostnaden för bolaget att plocka upp dem.
Sjöfartsverkets ekonomi behöver ses över om vi vill att sjöfarten ska stärkas. Vi kan i dagarna läsa att Sjöfartsverket inte kommer att genomföra de kraftigt höjda farledsavgifterna i maj i år utan att detta skjuts upp till september – detta till glädje för sjöfarten samtidigt som det tynger Sjöfartsverket ekonomi ytterligare. Sjöfartsverket är ett affärsverk som förväntas ha en ekonomi som går ihop. De förluster man gör måste hämtas hem på annat håll, med risk för än högre avgifter för sjöfarten.
Regeringen har fått ett tillkännagivande av riksdagen om att man ska se över Sjöfartsverkets verksamhets och finansieringsform. Denna utredning ser vi gärna genomförs skyndsamt för att inte tynga sjöfarten med högre kostnader längre än nödvändigt.
Sverigedemokraterna har i sin budgetmotion för 2021 föreslagit att det avsätts 500 miljoner kronor på att få till en miljödifferentierad avgiftsmodell för att gynna de fartyg som släpper ut minst skadliga föroreningar. Detta torde gynna de svenska, rena fartygen.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vad avser regeringen att göra för att öka den miljövänliga svenska sjöfartens konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2011 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:2011 av Jimmy Ståhl (SD)
Sjöfartens konkurrenskraft
Jimmy Ståhl har frågat mig vad regeringen avser att göra för att öka den miljövänliga svenska sjöfartens konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt.
Sjöfarten har för regeringen en viktig roll att spela för ett hållbart transportsystem. Det är regeringens ambition att fler långväga godstransporter flyttas över från lastbil till sjöfart och järnväg.
Regeringen har också de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att stärka sjöfartens konkurrenskraft såsom införandet av ett ekobonussystem, tillsättandet av en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart samt tredubblat investeringarna i farleder för att få både säkrare och förbättrad kapacitet. Ett annat exempel är att regeringen 2019 uppdrog åt Trafikverket att verka för ett utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet. Upp till 100 miljoner kronor avsätts under 2021 på satsningar inom sjöfartsforskning där bland annat miljöförbättringsåtgärder kan ingå.
Den pågående pandemin har påverkat Sjöfartsverkets ekonomi negativt och för att förbättra förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhet och dess finansiering fick verket ett kapitalskott på 300 miljoner kronor i juni förra året. Regeringen har, för att svensk sjöfart ska stå sig stark efter pandemin, utöver de generella stöden som även omfattar sjöfartsnäringen också beslutat om ett tillfälligt anpassat sjöfartsstöd för att stödja branschen.
Regeringen har även i Sjöfartsverkets regleringsbrev för såväl 2020 som 2021 möjliggjort för myndigheten att öka miljöincitamentet i farledsavgiften utan att det omfattas av begränsningen av hur mycket farledsavgiften kan höjas. Syftet är att uppnå klimatstyrande effekter i verkets avgiftssystem.
Stockholm den 10 mars 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

