Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

självmordsprevention

Skriftlig fråga 2000/01:1054 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-10
Anmäld
2001-04-17
Besvarad
2001-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 april

Fråga 2000/01:1054

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till socialminister Lars Engqvist om självmordsprevention

WHO har utarbetat ett dokument med riktlinjer kring hur självmordsprevention kan genomföras i skolorna. Dokumentet innehåller dels information om hur suicidrisk tidigt kan upptäckas bland ungdomar och dels konkreta handlingsplaner för lärare och elevpersonal. Glädjande nog gavs uppdraget att utarbeta dessa riktlinjer till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, som också är bland de världsledande på detta område.

I januari år 2001 togs så beslutet i riksdagen som innebar ett tillkännagivande till regeringen att enligt motion So453 (Cristina Husmark Pehrsson m.fl) verka för att de av WHO utarbetade riktlinjerna om att förebygga självmord skulle omsättas till svenska förhållanden.

Beslutet har skapat förväntningar och många väntar nu på möjligheten att kunna påbörja nödvändig utbildning medan för andra är beslutet ännu inte känt.

Min fråga till socialministern är:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att arbetet med att omsätta de av WHO utarbetade riktlinjerna snarast omsätts till svenska förhållanden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1054 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 25 april

Svar på fråga 2000/01:1054 om självmordsprevention

Socialminister Lars Engqvist

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att arbetet med att omsätta de av WHO utarbetade riktlinjerna för självmordsprevention omsätts till svenska förhållanden.

I den motion som Cristina Husmark Pehrsson hänvisar till (So 453) tillkännager riksdagen bl.a. sin mening vad gäller att riktlinjer införs i kursplanen för såväl elevens som för lärarens utbildning. Denna fråga bereds för närvarande inom utbildningsutskottet. Dessutom pågår ett omfattande arbete inom Utbildningsdepartementet som jag följer med intresse. Det innebär bl.a. att man i kursplanen för lärarutbildningen har skapat utrymme i den s.k. allmänna utbildningsdelen att varje högskola själv kan välja bland flera olika kurser, som t.ex. värdegrund, mobbning, uppväxtförhållanden, där även kurser i självmordsprevention skulle kunna ingå.

De riktlinjer som arbetats fram av WHO har inte antagits av riksdagen, men jag vet att man i många kommunala verksamheter har börjat arbeta i enlighet med dem ändå. Inom Regeringskansliet pågår ett beredningsarbete för att få in andra aspekter i skolundervisningen än de mer traditionella ämneskunskaperna. Exempel på sådana områden kan vara livskunskap och värdegrund. Det bör även i sammanhanget påpekas att kommunen och i första hand rektorerna har ansvar för lärarnas kompetensutveckling. Det ger dem möjlighet att erbjuda lärare inom deras rektorsområde utbildning i dessa frågor.

När det gäller utbildning och ökad kunskap inom området för skolhälsovårdspersonal pågår ett arbete med en proposition om elevhälsan inom Utbildningsdepartementet.

Regeringen har givit Institutet för psykosocial medicin (IPM) i uppdrag at bedriva verksamhet inom områdena suicidforskning och psykisk hälsa samt barns och ungdomars hälsa. I detta uppdrag ingår bl.a. att staten delvis finansierar Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. IPM har även fått i uppdrag att redovisa på vilket sätt myndigheten utifrån FN:s barnkonvention har beaktat barnperspektivet i sitt arbete.

Slutligen kan jag nämna att inom Socialdepartementet har ett arbete inletts med att formulera nationella mål för folkhälsan utifrån Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91). I samband med detta avser vi att försöka formulera mål för en förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen men framför allt hos barn och ungdomar. Ett annat område där vi vill försöka formulera nationella mål är att förbättra barns och ungdomars uppväxtförhållanden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.