självmord i unga år
Skriftlig fråga 2004/05:231 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2004-10-28
- Besvarad
- 2004-11-10
- Svar anmält
- 2004-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 oktober
Fråga 2004/05:231
av Anita Sidén (m) till statsrådet Morgan Johansson om självmord i unga årAntalet självmord bland barn och ungdomar har ökat under 2000-talet. Siffrorna över dödsorsaker visar att 108 personer under 24 års ålder tog livet av sig under år 2002, en ökning med 26 personer jämfört med året före. Av dessa var sju till och med under 14 år @ allt enligt Socialstyrelsens statistik. Om man till allt detta lägger antalet osäkra fall som oförklarliga drunkningar, trafikolyckor, kvävningsanfall och förgiftningar @ stiger antalet.
Det kan vara mycket svårt för omgivningen att upptäcka att en ung människa går med självmordstankar men det är viktigt att reagera snabbt och resolut vid minsta misstanke att en ung människa funderar på att ta livet av sig.
Statistiken över barns och ungdomars självmord har sett ungefär likadan ut ända sedan 1980-talet. De förfärliga siffrorna har inte gått ned, vilket är fallet bland den vuxna befolkningen. "Att ändå nästan 1 500 personer tar livet av sig varje år är dock ett stort samhällsproblem som måste tas på största allvar", skriver Måns Rosén, professor och chef för Epidemiologiskt centrum i en kommentar till siffrorna.
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att dessa mörka siffror ska kunna vändas till en ljus framtid?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:231 besvarad av Morgan Johansson
Svar på fråga 2004/05:231 om självmord i unga år
Statsrådet Morgan Johansson
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att de mörka siffrorna om självmord bland unga ska kunna vändas till en ljus framtid.
Socialstyrelsen drar, utifrån den statistik som finns tillgänglig genom dödsorsaksregistret, slutsatsen att det totala antalet självmord i Sverige inte ökar. Sedan 1980-talet har antalet självmord tvärtom minskat kraftigt. Även i åldersgruppen 15@24 år har självmorden minskat, sett över en längre tid. Det senaste decenniet har dock antalet registrerade självmord i denna grupp legat stilla på en nivå på ca 100 självmord varje år. Utvecklingen under de senaste åren avviker inte från detta mönster. Självmord bland yngre barn förekommer, men är ovanligt. Självmord är betydligt vanligare bland vuxna och äldre än bland barn och ungdomar. Situationen i Sverige är ungefär densamma som i övriga nord- och mellaneuropeiska länder.
Varje år registreras även ett antal dödsfall på grund av skadehändelser med oklar avsikt. En del av dessa är sannolikt självmord. Att de oklara fallen har ökat i åldersgruppen 15@24 år är oroväckande. Det statistiska underlaget är dock för litet för att det ännu ska vara möjligt att dra några slutsatser om eventuella förändringar eller trendbrott.
Oavsett om självmordstalet ökar, minskar eller ligger still är det mycket allvarligt att totalt upp emot 1 500 personer varje år tar sitt liv. Det är angeläget att diskutera vilka åtgärder som behövs för att förhindra detta.
Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Insatser som främjar psykisk hälsa och som förebygger psykisk ohälsa har därför stor betydelse. Jag vill nämna några åtgärder som vidtagits för att stimulera utvecklingen av sådana insatser när det gäller barn och unga.
Tidiga insatser för barn och unga med psykisk ohälsa har prioriterats i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården. Satsningen fortsätter de kommande åren. En av ambitionerna är att utveckla det förebyggande arbete som utförs vid ungdomsmottagningarna.
Socialstyrelsen har tidigare i år presenterat nya riktlinjer för skolhälsovården. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet prioriteras, inte minst när det gäller psykisk hälsa. Elevhälsa är dock inte enbart skolhälsovårdens ansvar. Arbetet med att utveckla elevhälsa som ett eget verksamhetsområde inom skolan går därför vidare enligt intentionerna i propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag på detta område i en proposition om ny skollag under år 2005.
Institutet för psykosocial medicin har under 2004 fått ett extra tillskott på 500 000 kr för att möjliggöra stärkta självmordspreventiva insatser i skolan. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa bedriver metodutveckling och förmedlar kunskap, inte minst via de regionala suicidpreventiva nätverken. En bas för det suicidpreventiva arbetet är det nationella programmet för utveckling av självmordsprevention, Stöd i självmordskriser, som utarbetades 1995 på initiativ av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.
Ett bra föräldrastöd har effekt även på äldre barns och tonåringars hälsa. Statens folkhälsoinstitut har sedan 2001 haft ett särskilt uppdrag att samla in, analysera och sprida kunskap om hur olika typer av stöd i föräldraskapet kan utformas. Uppdraget kommer att redovisas senare i år.
Det är huvudsakligen kommuner och landsting som ansvarar för insatser inom dessa områden. Regeringen följer noga utvecklingen, inte minst när det gäller självmordsproblematiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.