Självförsörjningsgraden i Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:412 av Caroline Nordengrip (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-08
- Besvarad
- 2021-12-08
- Sista svarsdatum
- 2021-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Att utrikes födda medborgare i Sverige ska uppnå sysselsättning och ekonomisk självständighet ses som en viktig del av integrationspolitiken. Trots att regeringen satsat omfattande resurser tar det i många fall lång tid att komma in på arbetsmarknaden och att uppnå självförsörjning.
I rapporten Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige, som har publicerats vid Entreprenörskapsforum, mäts självförsörjning som skillnaden mellan inbetalade inkomstskatter och erhållna bidrag och andra sociala transfereringar. Om skillnaden är positiv är skattebidraget större än erhållna transfereringar medan ett negativt värde innebär att man erhåller mer i bidrag än man betalar i skatt. Är skillnaden noll anses man vara självförsörjande.
Analysen visar att skillnaderna i självförsörjningsgrad mellan olika grupper är betydande. I genomsnitt var 63 procent av inrikes födda i åldern 20 till 70 år självförsörjande 2016. Motsvarande siffra för individer födda i andra västländer var 47 procent, och för individer födda utanför västvärlden var endast 27 procent självförsörjande.
En fallande andel självförsörjande ökar de offentliga utgifterna vilket på sikt kan hota den svenska välfärdsmodellen.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att öka andelen utlandsfödda som är självförsörjande?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:412 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2021/22:412 av Caroline Nordengrip (SD)
Självförsörjningsgraden i Sverige
Caroline Nordengrip har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka andelen utlandsfödda som är självförsörjande.
Vägen till egen försörjning går via arbete. Sverige ställer tydliga krav men erbjuder också möjligheter. Det fungerar och på den vägen ska vi fortsätta. Den som har kommit till Sverige som ung ska skaffa sig en gymnasieexamen och gå vidare till jobb eller högre utbildning. Den som redan har yrkeskunskaper som efterfrågas ska lära sig svenska så fort det går och ta ett av de lediga jobb som finns. Den som är lite äldre och saknar rätt kunskaper kan börja med en subventionerad anställning. Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och krav samt ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva och stå på egna ben genom inträde på arbetsmarknaden.
Regeringen använder det sysselsättningsmått som fastställts av ILO och som tillämpas av samtliga EU-länder där sysselsatta definieras som de personer som under en referensvecka arbetat minst en timme. De flesta arbetar dock betydligt mer än så. I Sverige var den genomsnittligt överenskomna arbetstiden 37 timmar per vecka bland sysselsatta 2020 för såväl inrikes som utrikes födda. Men sysselsättningsgraden är fortfarande lägre för utrikes födda, särskilt bland kvinnor.
Det har under det senaste decenniet gått allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Av de som mottogs 2015 var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter fyra år, vilket kan jämföras med 27 procent för de som mottogs 2010.
Men mer behöver göras för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikes födda.
Regeringen har gjort kraftiga satsningar inom arbetsmarknadspolitiken och satsat över 9 miljarder kronor 2021. I april gick startskottet för intensivåret för nyanlända som ges av Arbetsförmedlingen för utvalda deltagare inom etableringsprogrammet. Regeringen arbetar även för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag. Många nyanlända både kan och vill göra mer för att snabbare komma in på arbetsmarknaden.
Under 2021 ökade regeringen möjligheten för fler långtidsarbetslösa att anvisas till matchningstjänsten rusta och matcha, samt förstärkte medel till extratjänster och introduktionsjobb.
Fler nyanlända med utbildningsbehov behöver studera. I november 2020 vidgade regeringen möjligheten för arbetslösa att studera med bibehållet aktivitetsstöd. Regeringen har också beslutat att från och med hösten 2020 och under hela 2021 så ska studiestartsstöd tillfälligt kunna lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, oavsett hur lång tid i arbetslöshet som den arbetssökande har. Målgruppen för studiestartsstödet utgörs av personer med kort utbildning som har ett stort behov av studier för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I juni 2021 utökades också möjligheten att deltidsstudera parallellt med deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.
För att utbilda för framtidens arbetsmarknad satsar regeringen på kunskapslyftet, som är lika centralt för dem som står utanför arbetsmarknaden som för dem som behöver fylla på med kunskaper för att kunna ställa om för att kunna ta jobb på framtidens arbetsmarknad. Satsningen innebär en utbyggnad av utbildningsplatser, inklusive medel för studiestöd, inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan. Möjligheten för arbetslösa att studera i upp till ett år med bibehållen ekonomisk ersättning när det är motiverat för att kunna få ett jobb har utvidgats.
Under denna och föregående mandatperiod har regeringen genomfört flera strukturellt viktiga förändringar och satsningar för att fler nyanlända ska komma i arbete och klara sin egen försörjning. Från april 2021 gäller en språkplikt som innebär tydligare krav på att delta i utbildning i svenska för rätt till försörjningsstöd. Migrationsverket har fått i uppdrag att införa obligatorisk samhällsintroduktion från och med den 1 oktober 2021.
En utredning om att öka drivkraft och möjlighet till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande inom ekonomiskt bistånd planeras att tillsättas under 2022. Utredningen aviserades i budgetpropositionen för 2021.
Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Det är politikens uppgift att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden och i samhällslivet, samtidigt som individen har ett ansvar att göra det som denne kan. Majoriteten av de kvinnor och män som bor i Sverige tar sitt ansvar, oavsett om de kom hit nyligen, eller har bott här sedan generationer.
Stockholm den 8 december 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.