Till innehåll på sidan

Självförsörjningsgraden i svenskt lantbruk

Skriftlig fråga 2021/22:1306 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-03-17
Överlämnad
2022-03-18
Anmäld
2022-03-22
Svarsdatum
2022-03-30
Sista svarsdatum
2022-03-30
Besvarad
2022-03-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

 

I veckan besökte jag Gässlösa gård i Ölme, där LRF hade samlat olika lantbrukare från trakten. De vittnade om hur Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina på kort tid ritat om kartan för den svenska jordbruksnäringen. Inte nog med att båda länderna är stora producenter av varor som vete och solrosolja, de är också producenter av viktiga insatsvaror som diesel och gödsel. Prischocken drabbar svenska bönder hårt men visar också på sårbarheten i den svenska livsmedelsförsörjningen.

Sverige har i dag en självförsörjningsgrad om ungefär 50 procent. I Finland är motsvarande siffra 80 procent. Det är inga större problem så länge de globala leveranskedjorna fungerar som de ska, men såväl coronapandemin som kriget i Ukraina visar hur sårbara dessa kan vara. Det kan ju uppstå en situation när exporten till Sverige blir helt avskuren, och då har vi snart brist på livsmedel. Vi måste därför stärka den svenska självförsörjningsgraden, bland annat vad gäller livsmedel.

Jag vill därför fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att stärka den svenska självförsörjningsgraden på livsmedelsområdet?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1306 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)


Svar på fråga 2021/22:1306 av Lars Mejern Larsson (S)
Självförsörjningsgraden i svenskt lantbruk

Lars Mejern Larsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att stärka den svenska självförsörjningsgraden på livsmedelsområdet.

För att trygga livsmedelsförsörjningen krävs en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion, samtidigt som flödet av varor i livsmedelskedjan behöver fortsätta utan avbrott. Regeringen arbetar långsiktigt för att stärka konkurrenskraften i svenskt jordbruk i linje med livsmedelsstrategin och genom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den oroande utvecklingen i vårt närområde påverkar alla näringar, livsmedelskedjan är inget undantag. Utvecklingen sker vid ett tillfälle när de globala marknadspriserna på jordbruksområdet redan befinner sig på höga nivåer. En analys av situationen sker kontinuerligt och omfattar hela livsmedelskedjan. I detta arbete för regeringen en tät dialog med myndigheterna och med branschorganisationerna.

Parallellt med att hantera den rådande situationen fortgår arbetet inom Regeringskansliet och på myndigheterna med att återuppbygga det civila försvaret i linje med inriktningen i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). En viktig del i detta arbete är givetvis att bygga upp livsmedelsberedskapen för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader där logistikflödena med omvärlden är begränsade.

Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket arbetar för närvarande med flera grundläggande frågeställningar som kartläggning av strategiska livsmedel, analys av mängden tillgängliga livsmedel och analys av beroenden och sårbarheter. Uppbyggnadsarbetet är omfattande och utgår från en låg nivå då livsmedelsberedskapen i stort sett avvecklades för drygt 20 år sedan. Arbetet med att bygga en modern och effektiv livsmedelsberedskap är nu i gång.

Stockholm den 30 mars 2022

Anna-Caren Sätherberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.