situationen på flyktingförläggningarna
Skriftlig fråga 1997/98:598 av Markström, Elisebeht (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-20
- Anmäld
- 1998-03-31
- Besvarad
- 1998-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Att den sociala situationen på Invandrarverkets flyktingförläggning i Flen är utomordentligt ansträngd har med tydlighet framgått sedan lördagsnattens händelse speglats i medierna.
Ett av skälen till den ansträngda situationen har sannolikt sin bakgrund i att ett stort antal människor, varav flertalet befinner sig i livskriser, sammanbor under relativt trånga förhållanden. En av de få gemensamma faktorer de trångt boende har är att de alla går i spänd väntan på beslut om eventuell avvisning alternativt att få rätt att stanna kvar i Sverige. Efter att förläggningarna i Hallstahammar respektive Valdemarsvik lagts ned har antalet boende på Flensförläggningen drastiskt ökat.
Då personal inte finns tillgänglig annat än på dagtid under vardagar synes det svårt att garantera säkerheten för de boende. Enligt uppgift finns endast en telefon att tillgå för samtliga de 530 boende.
På förläggningen vistas även barn vilket gör att den otrygga situationen på förläggningen måste betraktas som särskilt allvarlig.
Min fråga till statsrådet Pierre Schori är:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att förbättra den sociala situationen och därmed öka säkerheten på flyktingförläggningen i Flen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:598 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Elisebeht Markström har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att förbättra den sociala situationen och därmed öka säkerheten på flyktingförläggningen i Flen.
Att vara asylsökande innebär i sig att leva i en svår situation. Detta ställer dels krav på att prövningen enligt utlänningslagen sker på ett rättssäkert sätt, dels på korta handläggningstider hos såväl Invandrarverket som Utlänningsnämnden. Därutöver behövs ett väl fungerande mottagande där den asylsökande bemöts med respekt för sin integritet och förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv och sin familj.
Utgångspunkten för vistelsen i Sverige är att de asylsökande så långt möjligt skall ta ansvar för sig själva och sin familj medan de väntar på beslut i tillståndsfrågan. Verksamheten är därför anpassad så att de boende skall ta en aktiv roll i den dagliga skötseln av förläggningen. Därutöver erbjuds de asylsökande olika former av organiserad verksamhet. Verksamheten skall syfta till att vara till nytta oavsett utgången i asylärendet. Genom deltagande i olika former av organiserad verksamhet får den enskilde struktur och mening i den dagliga tillvaron under väntetiden. På så sätt kan även en negativ social utveckling och risk för konflikter förebyggas. Bråk och konflikter kan tyvärr inte helt undvikas vare sig i Invandrarverkets mottagandesystem eller i samhället i övrigt. Det finns alltid personer som av olika anledningar kan ha svårt att anpassa sig till vad som bör gälla för umgänge människor emellan.
Samtliga barn och ungdomar erbjuds s.k. familjebaserad verksamhet. Drygt hälften av alla barn i grundskoleåldern går i integrerade klasser i den kommun där de är bosatta. De övriga går i särskilda skolor där de i flesta fall förbereds för en mer integrerad form av skolgång. För barn i gymnasieåldern gäller att majoriteten av de barn som kan och vill deltar i den ordinarie gymnasieskolan. På detta sätt uppmärksammas barnens situation så gott som dagligen.
Statens invandrarverk ansvarar för asylmottagandet och därmed att det finns tillräckligt många förläggningsplatser för de personer som har behov av att bo på en förläggning. Förläggningsboendet sker huvudsakligen i form av självhushåll i vanliga lägenheter och en strävan är att så långt möjligt placera barnfamiljer i lägenhetsboende. De asylsökande har dessutom, om de så önskar, möjlighet att bo i s.k. eget boende, oftast tillsammans med släktingar och vänner. Ca 60 % av de asylsökande har valt ett sådant boende. För personer som har särskilda behov kan anordnas boende i särskilda lägenheter i vanliga hyreshus. Vad jag erfarit från Invandrarverket är boendet vid mottagningsenheten i Flen främst avsett för ensamstående. Åtgärder pågår dock för att boendet, när behov uppkommer, bättre skall kunna möta barnfamiljers behov.
På grund av svårigheter att verkställa lagakraftvunna avvisningsbeslut till vissa hemländer, exempelvis Förbundsrepubliken Jugoslavien, Kroatien, Kuba och Etiopien fanns vid utgången av februari månad 1998 ca 3 070 personer i Invandrarverkets mottagandesystem som egentligen skulle ha lämnat landet. Många av dessa utlänningar har vistats långa perioder i Sverige. Den uppkomna situationen har ställt och ställer stora krav på såväl de utlänningar som befinner sig i denna situation som på Invandrarverkets personal. Behovet av vidareutveckling av verkets personal har ökat med stora krav på personalens förmåga att hitta lösningar utifrån olika uppkomna situationer. Utvecklingen av såväl innehåll som kvalitet i den organiserade verksamheten har i en svår situation ändå bidragit till förbättringar för den enskilde utlänningen.
Jag vill också erinra om att regeringen den 19 mars 1998 fattat beslut om en förordning som innebär att medborgare från Förbundsrepubliken Jugoslavien, vars avvisningsbeslut kommer att ha preskriberats före den 1 januari 1999, får beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl. Med förordningen undanröjs den pressade situation för dem som utan egen förskyllan blivit kvar i Sverige så länge att deras ärenden har preskriberats eller kommer att preskriberas och de kan därmed snabbare integreras i det svenska samhället.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.