Situationen inom Kriminalvården
Skriftlig fråga 2018/19:108 av Tomas Tobé (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-31
- Överlämnad
- 2019-02-01
- Anmäld
- 2019-02-05
- Svarsdatum
- 2019-02-13
- Besvarad
- 2019-02-13
- Sista svarsdatum
- 2019-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Antalet intagna i anstalt inom Kriminalvården har minskat tydligt under en längre tid. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2019 att medelantalet klienter i anstalt fortsatte att minska under 2017. Detsamma gäller för klientinströmningen. I häkte har medelbeläggningen däremot ökat något de senaste åren. I motsats till regeringens bild av en kriminalvårdsverksamhet med minskad beläggning i anstalt ger dock Kriminalvården en betydligt mer alarmerande beskrivning. Myndighetens generaldirektör skrev nyligen på DN Debatt: ”Efter flera år med vikande klienttillströmning ökar inflödet av dömda till Kriminalvården nu snabbt igen. Beläggningen i häkten och anstalter är extremt hög. I häktesverksamheten handlar det om runt 99 procents beläggning, på anstalt 97 procent.” Någon motsvarande ökning av medelbeläggningen går inte att utläsa ur myndighetens månadsvisa statistik men skulle om den avsåg medelbeläggningen över tid innebära att myndigheten befinner sig i en djup kris med akut platsbrist.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Delar statsrådet Kriminalvårdens bild att beläggningen i anstalt, till skillnad från den bild som ges i budgetpropositionen för 2019, är 97 procent, och vilka åtgärder från regeringens sida anser statsrådet i sådant fall att detta motiverar?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:108 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2018/19:108 av Tomas Tobé (M)
Situationen inom Kriminalvården
Tomas Tobé (M) har frågat statsrådet Mikael Damberg om han delar Kriminalvårdens bild av att beläggningen i anstalt, till skillnad från den bild som ges i budgetpropositionen för 2019, är 97 procent, och vilka åtgärder från regeringens sida statsrådet i sådana fall anser att detta motiverar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Kriminalvården har under en rad år haft minskande klientvolymer men efter 2018 ökade beläggningen igen och platssituationen har periodvis varit ansträngd på både häkte och anstalt. Stundtals har beläggningen legat på mellan 95–100 procent.
Regeringen har skärpt straffen på en rad områden och gjort omfattande satsningar på polisverksamheten. Dessa omständigheter kan förväntas öka platsbehovet i Kriminalvården ytterligare.
För att såväl regeringen som myndigheterna långsiktigt ska kunna bedöma och planera för framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan finns behov av effektiva och ändamålsenliga prognosmetoder. Regeringen har därför gett Statskontoret i uppdrag att analysera arbetet med prognoser över verksam-hetsvolymer i rättskedjan. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2019.
Kriminalvården ansvarar för sin lokalförsörjning inom de rättsliga och ekonomiska ramar riksdag och regering bestämmer och myndigheten ska fortlöpande anpassa antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen till behovet. Jag kan konstatera att Kriminalvården begärde 395 miljoner ytterligare för 2019. Den budget som M och KD drev igenom tillsammans med SD, innebar emellertid bara en ökning av anslagen med 85 miljoner kronor.
Kriminalvården vidtar löpande åtgärder för att möta den ökade klient-tillströmningen och regeringen följer utvecklingen noga. Detta är en prioriterad fråga.
Stockholm den 13 februari 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.