Situationen i Östturkestan
Skriftlig fråga 2024/25:498 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-24
- Överlämnad
- 2024-11-25
- Anmäld
- 2024-11-26
- Svarsdatum
- 2024-12-04
- Besvarad
- 2024-12-04
- Sista svarsdatum
- 2024-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Folkmordet mot uigurer och andra turkiska folk i Östturkestan, som i dag är ockuperat av Kina, har blivit en internationell fråga de senaste åren, och jag har själv vid upprepade tillfällen lyft detta med tidigare regering. Rapporteringar har avslöjat en omfattande systematisk förföljelse, vars åtgärder inkluderar alltifrån interneringsläger – där det rapporteras om tvångsarbete, indoktrinering och övergrepp – till omfattande kulturell och religiös förföljelse. Uppgifter visar även att det till och med skett.
Myndigheterna sysslar dessutom med en omfattande övervakning och kontroll av invånarna samt tvångssterilisering och splittring av familjer. Till detta kan man lägga brutala våldshandlingar, bestialiska våldtäkter och hänsynslösa mord. Allt detta görs i syfte att förgöra den identitet som människor i Östturkestan har, och det går inte att klassa dessa handlingar som något annat än ett folkmord.
I dag har också minst tio nationer valt att officiellt klassa detta som ett folkmord: USA, Kanada, Belgien, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Litauen, Tjeckien, Irland och Australien. Dessa länder har därmed skapat ett prejudikat och visat tydlig moralisk klarhet rörande en oerhört dyster verklighet. Tyvärr har inte Sverige gjort som dessa länder.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskas därför svara på följande fråga:
Kan ministern tänka sig att följa exemplet hos våra närstående länder som valt att klassa Kinas agerande i Östturkestan som folkmord, och om inte – varför?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:498 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:498 Situationen i Östturkestan
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:498 av Markus Wiechel (SD)
Situationen i Östturkestan
Markus Wiechel har frågat mig om jag kan tänka mig att följa exemplet hos våra närstående länder som valt att klassa Kinas agerande i Östturkestan som folkmord, och om inte – varför.
Regeringen ser med oro på situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina. Rapporter och uttalanden från internationella organisationer förstärker denna oro, och personer som tillhör etniska och religiösa grupper är särskilt utsatta. Utrikesdepartementet följer situationen löpande.
Att folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna efterföljs är en fråga av vikt för hela det internationella samfundet. Både Sverige och EU har upprepade gånger belyst situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina i internationella sammanhang och i möten med kinesiska företrädare. I oktober 2024 anslöt sig Sverige till ett gemensamt uttalande i FN:s generalförsamlings tredje utskott, som uttryckte oro över kränkningar av mänskliga rättigheter i Xinjiang och Tibet.
Hur de allvarliga övergreppen och kränkningarna mot etniska och religiösa minoriteter i Xinjiang, som flera internationella organisationer rapporterar om, ska kategoriseras rättsligt bör avgöras efter en noggrann och grundlig granskning av fakta och bevis.
Beträffande Xinjiang är det därför av högsta vikt att det internationella samfundet kan få tillträde till det geografiska området. I det tidigare nämnda uttalandet i FN, som Sverige bland andra stod bakom, betonades vikten av att Kina tillåter obegränsad och meningsfull tillgång till Xinjiang, för att situationen för de mänskliga rättigheterna ska kunna utvärderas.
Regeringen fortsätter att noga följa utvecklingen i Xinjiang, och tar upp situationen i direkta kontakter med kinesiska företrädare samt inom EU, FN och andra sammanhang.
Stockholm den 4 december 2024
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

