situationen i Niger
Skriftlig fråga 2004/05:2054 av Frans, Joe (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-07-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-09
- Besvarad
- 2005-08-10
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juli
Fråga 2004/05:2054
av Joe Frans (s) till statsrådet Carin Jämtin om situationen i NigerEnligt rapporter från ett antal internationella hjälporganisationer dör barn på grund av en tilltagande svältkatastrof i Niger. Trots att svälten förutspåddes redan i november förra året har väldigt litet gjorts för att undvika den aktuella katastrofen. Det är uppenbart att det internationella systemet för att få fram hjälp i rätt tid fungerar dåligt.
Uppemot en tredjedel av Nigers befolkning, det vill säga 3,6 miljoner människor riskerar att svälta enligt de uppgifter som kablats ut från Niamey i veckan. Worldvision varnar att 10 % av barnen i de drabbade områdena kan komma att dö på grund av svälten. De internationella appeller som gjorts har fått mycket dålig respons. Jag är medveten om att World Food Program nyligen kraftigt ökat insatserna till Niger. Jag vet också att Sverige är den sjätte största bidragsgivaren till WFP och att Sverige bidragit till Nigerappellen. Jag vill dock ha klarlagt regeringens strategi och beredskap för eventuella ytterligare insatser för att avhjälpa situationen i Niger. Det är också viktigt att Sverige medverkar till att skapa internationell uppmärksamhet kring svältkatastrofen.
Jag vill därför fråga ansvarigt statsråd vad statsrådet avser att göra för att påverka FN, EU och andra internationella institutioner för att få till stånd en snabbare, effektivare och utökad insats för Niger.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2054 besvarad av Carin Jämtin
den 10 augusti
Svar på fråga 2004/05:2054 om situationen i Niger
Statsrådet Carin Jämtin
Joe Frans har frågat mig vad regeringen har för beredskap för eventuellt ytterligare stöd till de svältdrabbade i Niger, samt vad jag avser att göra för att påverka FN, EU och andra internationella institutioner för att få till stånd en snabbare, effektivare och utökad insats för Niger.
Jag delar Joe Frans oro över situationen i Niger och hans uppfattning att omvärlden måste agera snabbare och avsätta mer resurser för att stödja de svältdrabbade. Den långvariga livsmedelsbristen i Niger har gjort att landet erhållit stöd via FN:s samlade appell för Västafrika, men Niger har inte tidigare efterfrågat direkt humanitärt bistånd. Först i maj 2005 upprättades en blixtappell för Niger av FN:s humanitära samordningskontor (OCHA). I appellen efterfrågades inledningsvis drygt 16 miljoner US dollar, vilket senare justerades till ca 30 miljoner och alldeles nyligen till ca 81 miljoner US dollar.
Sverige var den snabbaste och fram till nyligen den överlägset största givaren till blixtappellen för Niger. Jag hade anledning att uttrycka min oro och upprördhet över den allvarliga situationen i Niger och över omvärldens långa reaktionstid i ett uttalande den 20 juli. Situationen är alltjämt mycket allvarlig men under de senaste veckorna har andra givare äntligen reagerat och börjat ge allt större bidrag. Blixtappellen är trots detta långt ifrån fullt finansierad, vilket ger oss anledning att ha beredskap för att lämna ytterligare bidrag och att verka för att andra givare fortsätter sitt stöd. Sverige har hittills bidragit med 15 miljoner kronor till blixtappellen för Niger. 5 miljoner kronor har betalats ut till FAO och genom WFP har ytterligare 10 miljoner av svenska medel tillförts.
Sverige ger varje år ett icke-öronmärkt basbudgetstöd till WFP och det svenska stödet ökade i år med 100 miljoner till 390 miljoner. Dessa icke-öronmärkta medel kan WFP fördela efter de behov som uppstår och WFP ges därmed större handlingsfrihet vid plötsliga humanitära kriser. Sverige är än så länge en av få givare som ger icke-öronmärkta medel, men regeringen arbetar aktivt för att få fler länder att övergå till flexiblare bidrag. Arbetet utgör ett led i fortsättningen på processen "Gott humanitärt givarskap" som inleddes med en internationell konferens i Stockholm i juni 2003.
Även EU bidrar med humanitärt bistånd till de drabbade i Niger och har nyligen öronmärkt 4,6 miljoner euro för insatser i landet. Sverige arbetar sedan länge aktivt för att EU ska öka sin budget för humanitära insatser ytterligare.
Sverige har också ett långvarigt aktivt engagemang för att utveckla och stärka den internationella humanitära samordningen inom FN-systemet. Under Sveriges ordförandeskap i FN:s humanitära kontors givarvängrupp (OCHA Donor Support Group) utarbetades ett förslag för att stärka samordningen och effektivisera finansieringen av FN:s humanitära insatser i fält. God samordning är en förutsättning för att effektivt tillvarata de resurser som ställs till förfogande. Genom att förbättra finansieringsmekanismerna kan FN:s olika organ sätta in resurser på ett tidigt stadium, innan givarländer hunnit reagera fullt ut. Regeringen har för avsikt att följa upp detta arbete under det kommande året.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.