Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen i Kosovo

Skriftlig fråga 1999/2000:730 av Leivik, Björn (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-22
Anmäld
2000-03-28
Besvarad
2000-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 mars

Fråga 1999/2000:730

 av Björn Leivik (m) till utrikesminister Anna Lindh om situationen i Kosovo

Situationen i Kosovo är mycket besvärlig. De nationella, regionala och lokala administrativa strukturerna är raserade. Normala funktioner som polis och rättsväsende, postbefordran, el- och teleförsörjning m.m. fungerar mycket bristfälligt eller inte alls.

Antalet militära förband i Kosovo är stort. Deras uppgifter har alltmer övergått till att skydda minoriteterna och vara allmänt behjälpliga i uppbyggnaden av det civila samhället. Den kanadensiska bataljonen kommer att flyttas till Bosnien då deras närvaro där anses vara mer betydelsefull.

UNMIC:s ledning var mycket tydlig vid vårt besök i Pristina den 2 mars.

  1. stort behov av ekonomiska resurser för bl.a. löner till personal på olika befattningar
  2. fler poliser
  3. fler domstolsjurister
  4. behov av ett erfaret team för uppbyggnad av ett nytt fängelse.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att Sverige på bästa sätt ska bidraga till återuppbyggnaden av Kosovo?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:730 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 30 mars

Svar på fråga 1999/2000:730 om situationen i Kosovo

Utrikesminister Anna Lindh

Björn Leivik har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidtaga för att Sverige på bästa sätt ska bidra till återuppbyggnaden av Kosovo.

Konflikten i Kosovo gav under våren och sommaren 1999 upphov till omfattande flyktingströmmar till den närliggande regionen. Konflikten orsakade stor förödelse av bl.a. husbyggnation och infrastruktur. Många år av misskötsel, avsaknad av investeringar och en diskriminering mot den kosovoalbanska befolkningen inom den offentliga sektorn har bidragit till att samhället i många avseenden raserats till grunden.

I Kosovo står det internationella samfundet inför flera mycket stora utmaningar. Det är därför av avgörande betydelse att omvärlden nu visar tålamod och uthållighet i sitt engagemang. Det internationella samfundet har agerat aktivt för att bistå Kosovo i återuppbyggnadsarbetet. En omfattande internationell närvaro har kommit på plats.

Sverige har på kort tid blivit en stor biståndsaktör i Kosovo. Sverige var på ett tidigt skede av den akuta Kosovokrisen aktivt på det humanitära området. Under 1999 tilldelades Kosovo, Albanien och Makedonien över 180 miljoner kronor i humanitär hjälp. Regeringen beslutade redan i juni 1999 om inriktningen på det akuta och långsiktiga biståndet till Kosovo som kanaliseras genom Sida. Under inledningsfasen har akut återuppbyggnad prioriterats. Under året utbetalades totalt 72 miljoner kronor för insatser inriktade på att förbättra levnadsvillkoren inför den förestående vintern. Insatserna koncentrerades främst till energi, fjärrvärme, undervisnings- och bostadssektorerna.

För innevarande år uppgår det planerade biståndet till Kosovo genom Sida till drygt 200 miljoner kronor. Därtill kommer fortsatta insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati genom svenska enskilda organisationer. Sida arbetar för närvarande med en revidering av biståndsstrategin för Kosovo avseende perioden 2000@2002. En ambition är bl.a. att ge ökat utrymme åt uppbyggnaden av demokratiska samhällsinstitutioner och det civila samhället.

Sverige stöder sedan i somras FN:s mission i Kosovo (UNMIK), som bl.a. ansvarar för interimsadministrationen, institutionsuppbyggnad och återuppbyggnad m.m. Det sker bl.a. genom ett trettiotal sekonderade svenska experter till OSSE:s och FN:s missioner i Kosovo och icke öronmärkta bidrag till frivilligfonden för FN:s interimsadministration för Kosovo. Som Björn Leivik påpekar är behovet av ökade insatser inom rättssektorn för närvarande mycket stort. Flera av de av Sverige finansierade OSSE- och FN-experterna arbetar inom just denna sektor, bl.a. Christer Karphammar som nyligen utnämndes till internationell domare i staden Mitrovica. Regeringen beslutade nyligen att öka det svenska bidraget till den internationella civilpolisinsatsen med ytterligare 10 civilpoliser till totalt 60. Av de 60 arbetar 10 i OSSE:s polisskola med utbildning av lokal polis.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.