Situationen i Kobane
Skriftlig fråga 2014/15:3 av Fredrik Malm (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-07
- Överlämnad
- 2014-10-08
- Anmäld
- 2014-10-14
- Svarsdatum
- 2014-10-15
- Sista svarsdatum
- 2014-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I skrivande stund attackerar Islamiska staten (Daesh) den kurdiskkontrollerade enklaven Kobane i norra Syrien. Steg för steg har de kurdiska styrkorna trängts tillbaka, och terroristerna har flyttat fram sina positioner. Det är bara en tidsfråga innan staden Kobane har intagits, och Islamiska staten har därmed utökat kontrollen över de norra delarna av Syrien och får betydande strategiska fördelar i kriget.
Vad ämnar utrikesministern göra för att Islamiska statens härjningar ska stoppas och civilbefolkningen som flytt Kobane ska kunna återvända till sina hem?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:3 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:2 av Hans Linde (V) Akut situation i Kobane, Syrien och fråga 2014/15:3 av Fredrik Malm (FP) Situationen i Kobane
Hans Linde och Fredrik Malm har frågat mig vilka initiativ Sverige, EU och FN ska ta för att skydda civilbefolkningen i Kobane i ljuset av terroristorganisationen ISIL:s attacker mot staden och området. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Jag delar frågeställarnas djupa oro för det allvarliga läget i Kobane och i Syrien generellt och kommer att framföra det på EU:s utrikesministermöte den 20 oktober. Vi har också en dialog med länderna i regionen, såsom Turkiet, inklusive om vikten av att hålla gränserna öppna.
Regeringen fördömer i kraftiga ordalag ISIL och dess hänsynslösa agerande. Rapporter visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Mord, tortyr och våldtäkter förekommer i stor skala. Dessa avskyvärda handlingar, riktade mot civilbefolkningen, kan utgöra brott mot mänskligheten. De skyldiga måste ställas till svars. ISIL:s framfart har ytterligare förvärrat situationen för det syriska folket, som redan tidigare var svårt drabbat av kriget och de umbäranden det fört med sig.
Vi måste nu klara av att göra två saker parallellt. Det handlar dels om att hantera den akuta krisen, dels att långsiktigt agera för en politisk lösning.
För att hantera den akuta krisen är Sveriges primära bidrag vårt humanitära stöd till de drabbade. Sedan 2011 har vi bidragit med mer än 1,3 miljarder kronor i humanitärt stöd för att hjälpa människor på plats.
I dagarna kommer ytterligare ett svenskt bidrag om drygt 100 miljoner kronor, då vi kommer att öronmärka delar av vårt kärnstöd till World Food Program till förmån för Syrien. Vi har även tagit emot över 55 000 asylsökande från Syrien vilket är flest i EU. Vi uppmanar alla länder att hålla gränserna öppna för flyktingarna.
Den enda långsiktigt hållbara vägen framåt i Syrien är att få till stånd en politisk process och lösning. Sverige och EU har sedan konfliktens början 2011 arbetat i denna riktning. Arbetet har skett i nära samarbete med FN:s tidigare Syriensändebud Lakhdar Brahimi och kommer att fortsätta under det nya sändebudet Staffan de Mistura. Den syriska regimen har samtidigt arbetat i närmast motsatt riktning. Man har bl.a. släppt ut extremistiska fångar ur fängelserna och under mycket lång tid undvikit att konfrontera ISIL, då detta har gynnat regimen militärstrategiskt. Regimen har även fortsatt begå grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och över 200 000, däribland 135 000 civila, har dödats.
FN, EU och Sverige har alla fördömt ISIL:s handlingar. Bindande säkerhetsrådsresolutioner (UNSCR 2170 och 2178) har antagits, enligt vilka alla stater måste vidta åtgärder för att motverka ISIL. Detta innebär bl.a. att hindra resenärer associerade med ISIL och liknande grupper kopplade till al-Qaeda, från att ta sig till regionen och att förhindra att finansiella resurser kommer organisationen till handa.
Stockholm den 15 oktober 2014
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.