Situationen i Kamerun
Skriftlig fråga 2018/19:402 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-13
- Överlämnad
- 2019-03-13
- Anmäld
- 2019-03-14
- Svarsdatum
- 2019-03-20
- Besvarad
- 2019-03-20
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Konflikten i Kamerun har pågått under flera år och eskalerat ytterligare på senare tid. Den engelskspråkiga minoriteten – som utgör omkring 20 procent av landets befolkning och bor i de västra delarna av landet – upplever sig diskriminerad. Deras krav på ökat självstyre har lett till konfrontationer med regeringsstyrkor tillhörande den fransktalande delen av befolkningen. Regeringen har vägrat att möta separatisternas krav och i stället slagit ned demonstrationer och gripit aktivister, vilket har lett till fler sammandrabbningar. Båda sidor uppges ha begått övergrepp mot civila.
Efter att separatister inom den engelskspråkiga minoriteten antog en självständighetsförklaring och på sociala medier utropade republiken Ambozonia i oktober 2017 ökade spänningarna ytterligare. Att den 85-årige Paul Biya valdes om som president hösten 2018, i ett omtvistat val kantat av våldsamheter, minskade inte heller spänningarna. Biya, som suttit vid makten i 35 år, valdes därmed för 7 år till. Omkring tio olika separatistiska miliser strider nu mot regeringsstyrkorna och andra beväpnade grupper som stöder regeringen. Kriminella grupper uppges ha utnyttjat oroligheterna för sin verksamhet, samtidigt som Boko Harams närvaro i norra Kamerun skapar ytterligare oro. Minst 500 civila beräknas ha dödats i våldet, och FN uppskattar att omkring 30 000 engelskspråkiga har flytt till Nigeria och att 437 000 lever som internflyktingar i Kamerun.
Landets regering tog viktiga steg mot en nedtrappning när man i december 2018 släppte 289 fångar från den engelskspråkiga minoriteten. Fortfarande sitter dock hundratals fängslade, och i februari åtalades Maurice Kamto, ledare för oppositionspartiet MRC, för uppror tillsammans med 28 andra MRC-anhängare. Nu krävs förtroendeskapande åtgärder som att alla politiska fångar släpps och att samtal inleds mellan parterna för att nå en vapenvila.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern att ta några initiativ för att Sverige, som enskilt land eller som medlem i EU eller FN, ska verka för en nedtrappning av och lösning på konflikten i Kamerun?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:402 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:402 av Håkan Svenneling (V) Situationen i Kamerun
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att Sverige, som enskilt land eller som medlem i EU eller FN, ska verka för en nedtrappning av och lösning på konflikten i Kamerun.
Läget i Kamerun är allvarligt. Konflikten i de västra delarna av landet har pågått under en längre tid och har successivt förvärrats. Under 2017 och 2018 har spänningen tilltagit och våldsamheter ägt rum mellan landets säkerhetsstyrkor och engelskspråkiga väpnade separatistgrupper. Situationen för civilbefolkningen är svår och övergrepp har begåtts av såväl separatister som säkerhetsstyrkor. Kvinnor och barn är särskilt drabbade. Vi ser en mycket negativ utveckling för mänskliga rättigheter i Kamerun och de senaste månaderna har oppositionella gripits och frihetsberövats.
Situationen i Kamerun har gett upphov till betydande flyktingströmmar. Sida ger numera humanitära medel specifikt för Kamerun och för år 2018 utbetalades cirka 58 MSEK. Det kan tilläggas att Sverige har ett omfattande humanitärt stöd till flera länder i regionen, inklusive till Tchadsjöregionen.
Sverige har inte egen permanent diplomatisk närvaro i Kamerun, utan representeras genom ambassaden i Kinshasa. Detta innebär att Sverige har begränsade möjligheter att följa utvecklingen på plats.
Inom ramen för EU-samarbetet har Sverige varit aktivt i diskussioner om situationen i Kamerun. EU har uttryckt oro för utvecklingen i landet i sin politiska dialog med Kameruns regering. EU-delegationen i Yaoundé för en kontinuerlig dialog med de kamerunska myndigheterna om utvecklingen. Sverige verkar i alla sammanhang för ett engagerat och aktivt EU, inte minst när det kommer till konfliktförebyggande och respekt för mänskliga rättigheter och politiska fri- och rättigheter.
Som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd 2017–2018 verkade Sverige för att få rådet att ta upp den oroande utvecklingen i Kamerun. Som ett exempel lyftes behovet av förebyggande och diplomati, bland annat i Kamerun vid en öppen debatt om medling i augusti 2018. Vi lyfte också tillsammans med andra rådsmedlemmar situationen när säkerhetsrådet diskuterade FN:s regionala kontor för Centrala Afrika (UNOCA).
Stockholm den 20 mars 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.