Situationen i Belarus

Skriftlig fråga 2019/20:1659 av Sofia Damm (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-23
Överlämnad
2020-06-24
Anmäld
2020-06-29
Svarsdatum
2020-07-08
Sista svarsdatum
2020-07-08
Besvarad
2020-07-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I helgen greps över 200 fredliga journalister, demonstranter och oppositionella runt om i Belarus i samband med protester för fria val. Den kandidat som hade fått flest namnunderskrifter, vilket krävs för att ställa upp i det så kallade presidentvalet den 9 augusti, Victar Babryko, greps av polisen på torsdagen den 18 juni.

Babryko anklagas bland annat för skattefusk och penningtvätt. Även kandidatens son greps. Därefter fortsatte gripanden av både journalister och politiker, bland annat partiledaren för Rörelsen för Frihet (Movement for Freedom – observatör EPP) Yuras Hubarevich.

Det har framkommit uppgifter om att flera av de gripna har utsatts för misshandel och tortyr i arresten. Att president Lukasjenka i spetsen slår ned hårt mot oliktänkande är inte förvånansvärt då han är hårt pressad. Under helgen fylldes Minsk och andra städer av människor som bildade en kedja för att uttrycka sitt missnöje mot regimens våldsamma angrepp på de fredliga namninsamlingarna.

Det är nu viktigt att det även kommer hård press utifrån, från omvärlden och från EU. Det moraliska stödet från länder som Sverige till den demokratiska oppositionen är helt centralt för att det ska kunna ske en positiv utveckling i landet. Flera av de oppositionella politiker som inte kommer att tillåtas att ställa upp i valet har i stället valt att organisera valövervakning inför valet.

Att på ett samlat sätt kunna visa omvärlden hur falsifierade valen är vore ytterligare ett led i kampen för ett fritt och demokratiskt Belarus. EU måste nu lägga om politiken och på allvar skärpa tonläget mot Lukasjenkas regim. EU:s uttalande om att de politiska fångarna måste släppas behöver understrykas i form av aktiva insatser i landet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad gör Sverige, bilateralt och via EU, för att visa sitt stöd till och sin solidaritet med den demokratiska oppositionen i landet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1659 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)




Svar på frågorna 2019/20:1659 av Sofia Damm (KD)
Situationen i Belarus, 2019/20:1679 av Maria Nilsson (L) Protesterna i Belarus och 2019/20:1704 av Markus Wiechel (SD) Situationen i Belarus

Sofia Damm har frågat mig vad Sverige gör bilateralt och via EU för att visa sitt stöd till och sin solidaritet med den demokratiska oppositionen i Belarus. Maria Nilsson har frågat mig hur jag ämnar agera i EU för att fördöma regimens agerande och för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter i Belarus. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig vad jag avser att göra för att stödja oppositionen i Belarus och samtidigt sätta press på landets auktoritära regim.

Sverige bedriver en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus. Regeringen följer noga utvecklingen i landet. Både EU och Sverige har markerat mot frihetsberövandet av oppositionspolitikerna Viktar Babaryka och Mikhola Statkevitj.

Alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare är oacceptabla. Sverige har i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, tydligt uttryckt detta, inklusive publikt. Sverige har också aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den årliga resolution om Belarus på detta tema som EU lägger fram i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vi stödjer EU:s uppmaning till Belarus att bjuda in en internationell valövervakningsinsats och vi står redo att bidra med svenska valövervakare.

Sverige har ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulteras i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus.

Grundprincipen i EU:s relation med Belarus är att kännbara framsteg avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i landet är avgörande för hur mycket vi kan fördjupa relationen. Sverige står tydligt bakom denna princip och är drivande inom EU för att fortsätta ställa krav på förbättringar av situationen för mänskliga rättigheter i Belarus. Demokratibrister och situationen för mänskliga rättigheter är frågor som vi alltid tar upp i våra politiska kontakter med Belarus, inklusive när jag, tillsammans med min finske kollega, träffade president Lukasjenko och den belarusiske utrikesministern i november 2019.

Stockholm den 8 juli 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.