situationen för småföretagare
Skriftlig fråga 2003/04:412 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-08
- Inlämnad
- 2003-12-08
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 december
Fråga 2003/04:412
av Martin Andreasson (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om situationen för småföretagareKonjunkturen i Stockholm är inte kall, den är bottenfrusen. Regeringen tar inte signalerna på allvar om det bistra företagsklimatet i landet i allmänhet, och Stockholm i synnerhet. Sysselsättningen faller och antalet småföretagare i Sverige har sjunkit till det lägsta i modern tid. Det behövs radikala åtgärder för att Stockholm på nytt ska bli en tillväxtmotor till nytta för hela landet. I den nya Småföretagsbarometern, som tas fram i samverkan mellan Förenings-Sparbanken och företagarna, ligger Stockholm kvar på bottenplaceringen med den sämsta småföretagskonjunkturen i hela landet. Vid en pressträff på Handelskammaren presenterades nyligen också de europeiska handelskamrarnas konjunkturundersökning som visar mycket låg investeringsvilja och särskilt dystert läge i Stockholmsregionen. Konjunkturläget försvåras också av dagens utjämningssystem som tvingar fram rekordhöga skattehöjningar med följd att hushållens köpkraft minskar. De föreslagna biltullarna gör ont värre genom att dra in ytterligare köpkraft och minska rörligheten i regionen. Företagare måste få chansen att känna optimism, slippa onödig byråkrati och våga investera. Bland annat bör deklarationsreglerna bli mycket enklare, möjligheterna att få F-skattsedel bli bättre och den allmänna regelmassan kapas med minst en fjärdedel.
Vilka åtgärder avser statsrådet, mot bakgrund inte minst av situationen i Stockholmsregionen, att vidta för att underlätta småföretagarnas allt dystrare situation?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:412 besvarad av Leif Pagrotsky
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:412 om situationen för småföretagare
Näringsminister Leif Pagrotsky
Martin Andreasson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att underlätta småföretagarnas situation och hänvisar till att tillväxten i Stockholm under senare tid har varit negativ.
Sverige har under flera år haft en god företagsutveckling. Sedan 1994 har antalet nystartade företag varit stabilt på en nivå runt 36 000 företag per år. Det har framför allt varit storstadslänen, med Stockholm i täten, som har bidragit till den goda utvecklingen.
Den internationella lågkonjunkturen, som inte minst drabbat IT-sektorn, har dock de senaste åren haft återverkningar på företagen, inte minst i Stockholmsregionen. Regeringen har givetvis ett ansvar för att i lågkonjunktur ytterligare stärka olika insatser för att stimulera tillväxt och efterfrågan men även dessa åtgärder bör utformas utifrån ett långsiktigt perspektiv.
Ett gott klimat för entreprenörskap är av väsentlig betydelse för svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft, och har högsta prioritet i mitt arbete. Det kan bara åstadkommas genom en kombination av åtgärder. Grundläggande för ett gott klimat för både stora och små företag är ett stabilt ekonomiskt läge med god efterfrågan.
Sverige har i dag ett stabilt statsfinansiellt läge med låga räntor och låg inflation. Vi fortsätter att placera oss väl i internationella jämförelser av företagsklimat och konkurrenskraft. I den årliga listan från World Economic Forum, Global Competitivness Report 2002@2003, återfinns Sverige som femte bästa av 80 länder i en mätning av långsiktig tillväxtkraft. I samma rapport rankas Sverige som sexa mätt i konkurrenskraft på företagsnivå.
Men vi slår oss inte till ro. Regeringen bedriver ett kontinuerligt arbete med att skapa och upprätthålla goda ramvillkor för företagande. Med det menar jag att grundläggande konkurrensvillkor upprätthålls så att vi har väl fungerande marknader, att regelverken gynnar företagande och att det finns en god kapitalförsörjning i tidiga skeden.
Jag vill därför poängtera Almis viktiga roll för de små företagens kapitalförsörjning, särskilt i storstadsregionerna. Under 2002 beviljades 405 företag lån om totalt 230 miljoner kronor, varav 217 lån var till nya företag. Dessutom har 600 innovationsprojekt fått stöd från verksamheten. Lånefinansieringen via Almi har dessutom gjorts enklare genom inrättandet av ett företagarlån där mindre krediter har förmånligare regler än tidigare.
Flera former av beskattning som berör företag utreds för närvarande i Sverige. Det pågår även ett arbete med att följa upp tidigare utredningar. Som ett första steg i en förändring av de så kallade 3:12-reglerna har regeringen föreslagit (prop. 2003/04:17) att den andel av vinsten som en företagare ska kunna få beskattad som kapital @ i stället för arbetsinkomst ska öka i storlek. Regeringen har också (samma proposition) föreslagit förändringar i de så kallade lättnadsreglerna i arvs- och gåvobeskattningen, för att underlätta generationsskiften i företag.
Vidare arbetar vi med att förenkla och förbättra regelverket ur ett företagarperspektiv. I oktober 2003 fattade regeringen beslut om att ta fram ett handlingsprogram för minskad administrativ börda för företag. Beslutet innebär att 45 myndigheter dels ska göra en genomgång av de regelverk man förfogar över och dels presentera en plan på åtgärder för att minska den administrativa bördan för företag. Myndigheternas planer kommer att sammanställas i ett handlingsprogram, tillsammans med åtgärder på departementsnivå. Att påverka hur regelförenklingsarbetet bedrivs inom EU har fortsatt hög prioritet. Handlingsprogrammet kommer även att omfatta åtgärder på detta område.
Småföretagens situation förbättras av en näringspolitik som utgår från att skapa en stabil ekonomisk situation, långsiktiga satsningar på prioriterade områden och ett kontinuerligt arbete för väl fungerande marknader i Sverige och omvärlden, enklare regelverk och en god företagaranda. Bara en kontinuerlig kraftsamling inom alla dessa områden skapar ett dynamiskt och utvecklingskraftigt näringslivsklimat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.