situationen för sjuka som nekas sjukersättning

Skriftlig fråga 2004/05:973 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-16
Inlämnad
2005-02-16
Besvarad
2005-02-23
Svar anmält
2005-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 februari

Fråga 2004/05:973

av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Hans Karlsson om situationen för sjuka som nekas sjukersättning

När en människa är så sjuk att han eller hon behöver hjälp för att klara av sin sjukdom, brukar han eller hon normalt uppsöka en läkare. Efter bedömning av den sjukas tillstånd och av om han eller hon kan arbeta eller behöver stanna i sängen, skriver doktorn ut medicin och ordinerar ibland att den sjuka håller sig i sängen. För det mesta är den sjuka tillbaka inom de två veckornas sjuklöneperiod. En del är dock så pass sjuka att de får ett sjukintyg av doktorn på längre tid @ kanske fyra veckor. Sjukintyget skickas då tillsammans med en anmälan till Försäkringskassan. Efter över en månad får den sjuka besked om kassan godkänner sjukskrivningen eller inte. I de fall där kassan inte godkänner läkarens bedömning av den sjukas tillstånd innebär det att han eller hon inte får någon ersättning från sjukförsäkringen. Det betyder också att han eller hon inte får någon lön från sitt arbete. Situationen för många sjukskrivna är i dag ohållbar, och många tvingas söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. En orsak till detta är Försäkringskassans långa handläggningstider, vilka ibland lastas den läkare som skrivit intyg. Detta borde innebära att eftersom Försäkringskassan ibland anser att den sjuka inte är sjuk och därför nekar sjukersättning, bör den som är sjuk inte lita på den doktor som rekommenderar sjukskrivning, utan i stället gå till arbetet. Med tanke på situationen vore det bästa att Försäkringskassan inte får dra in sjukpenningen förrän den dag man beslutat att den som är sjuk är frisk. Min fråga till statsrådet Karlsson är därför:

Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att de som betraktas som sjuka av läkare och rekommenderas sjukskrivning ska omfattas av den inkomstbortfallsprincip som sjukförsäkringen bygger på?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:973 besvarad av Hans Karlsson

den 23 februari

Svar på fråga 2004/05:973 om situationen för sjuka som nekas sjukersättning

Statsrådet Hans Karlsson

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att de som betraktas som sjuka av läkare och rekommenderas sjukskrivning ska omfattas av den inkomstbortfallsprincip som sjukförsäkringen bygger på.

Sjukförsäkringens syfte är att ge en person som på grund av sjukdom blir arbetsoförmögen en ersättning som är relaterad till inkomstbortfallets storlek. Försäkringskassan bedömer med ledning av läkarintyg vilken grad av arbetsoförmåga den enskildes sjukdom leder till och utger sjukpenning därefter, enligt inkomstbortfallsprincipen.

Även kortare tidsperioder utan vare sig lön från arbete eller ersättning från sjukförsäkringen kan påverka ekonomin märkbart för många människor. Vi måste därför undvika situationer där den enskilde nödgas vänta en längre tid innan rätten till ersättning är avgjord. Som jag nyligen har redovisat i olika frågesvar och i interpellationsdebatter anser regeringen att det är oacceptabelt med långa handläggningstider för sjukpenningärenden.

För att förkorta handläggningstiden för ärenden angående rätt till sjukpenning gav regeringen redan under sommaren RFV i uppdrag att vidta åtgärder. Uppdraget, med förslag till åtgärder, redovisades till regeringen den 15 oktober 2004. RFV föreslår i huvudsak tre åtgärder.

Den första åtgärden gäller Försäkringskassans arbetsmetoder som ska bli mera effektiva. För att uppnå detta ska gemensamma riktlinjer införas som anger hur handläggning av rätten till sjukpenning, rehabiliteringspenning och samordning ska ske. Till exempel gäller detta vilka moment som ska göras i handläggningen, liksom när och hur lång tid momentet bör ta.

Den andra åtgärden som föreslås är att Försäkringskassan ska få in ärenden snabbare efter sjuklöneperiodens slut. RFV föreslår bland annat att en regeländring införs i lagen om sjuklön som innebär att om arbetsgivaren i början av ett sjukfall får in ett läkarintyg som sträcker sig förbi sjuklöneperioden, ska arbetsgivaren sjukanmäla den anställde och skicka in läkarintyget till Försäkringskassan inom ett visst antal dagar (färre än sju dagar).

Den tredje åtgärden gäller Försäkringskassans prioritering av ärenden där rätten till sjukpenning är oklar. RFV föreslår bland annat att det på Försäkringskassan skapas en rutin gällande dessa ärenden för att den enskilde tidigare ska få information om att rätten till sjukpenning är oklar. Det är närmast detta förslag som nu är aktuellt. Arbetet med att utveckla sådana rutiner pågår för närvarande på den nya myndigheten Försäkringskassan.

Jag vill avslutningsvis försäkra Ulla Hoffmann om att jag noga följer utvecklingen av handläggningstiderna för sjukpenningärenden och jag är givetvis även beredd att föreslå de förändringar som kan anses lämpliga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.