Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2012/13:86 av Güclü Hedin, Roza (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-10-30
- Anmäld
- 2012-11-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-11-09
- Svar anmält
- 2012-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 oktober
Fråga
2012/13:86 Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet
av Roza Güclü Hedin (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Det är viktigt att bejaka demokrati- och frihetsutveckling i världen. Den turkiska statens våldsupptrappning det senaste året har lett till massarresteringar av folkvalda BDP-politiker, journalister och advokater, där majoriteten av de fängslade ännu inte fått en rättslig prövning. I turkiska fängelser sitter över 9 000 kurdiska politiker från partiet BDP, fackligt aktiva, studenter, journalister, advokater och MR-aktivister, sju folkvalda parlamentariker och 36 borgmästare fängslade.
Turkiets agerande är ett sätt att tysta ned det kurdiska folkets strävan efter frihet och demokrati samt bevakningen och granskningen av landet. I snart 49 dagar har över 700 personer som sitter fängslade hungerstrejkat, och situationen är väldigt allvarlig och livshotande.
Vi får inte acceptera att ett land som kandiderar till medlemskap i EU väljer samma väg som de diktaturer som avsattes i Tunisien, Egypten och Libyen.
Demokrati och fredliga lösningar kan inte åstadkommas genom fängslande av folkvalda politiker eller genom att strypa press‑, åsikts- och yttrandefriheten.
EU och även Sverige bedriver sedan länge ett arbete för att stärka situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet.
Vilka ytterligare åtgärder avser utrikesministern att vidta för att hantera den försämring av den oacceptabla situationen för de mänskliga rättigheterna som ägt rum under de senaste veckorna?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:86 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2012/13:86 Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet
2012/13:88 Turkiet och mänskliga rättigheter
2012/13:91 Kurdernas svåra situation i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Roza Güclü Hedin har med anledning av den pågående hungerstrejken i turkiska fängelser frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet. Även Carina Hägg har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en försämring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Arhe Hamednaca har ställt en relaterad fråga angående vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de hungerstrejkande fängslade kurderna. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Såväl Sverige som EU uppmanar regelbundet turkiska regeringsföreträdare att gå vidare med arbetet för att lösa olika aspekter av den kurdiska frågan.
Utarbetandet av en ny, modern och fullt demokratisk författning, med de möjligheter också för kurdiska frågor som detta innebär är Turkiets mest fundamentala inrikespolitiska utmaning just nu.
Vi fördömer terrorismen och våldet men understryker också att Turkiets kamp mot terrorism måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna.
Det stora antalet personer som gripits av turkiska myndigheter är ett exempel på problemen med den mycket breda definition av terrorism som tillämpas i Turkiet. Hungerstrejken i turkiska fängelser understryker allvaret i det senaste årets utveckling.
De turkiska anslutningsförhandlingarna med EU är ett viktigt instrument för att – steg för steg – bidra till en modernisering av det turkiska samhällets alla delar.
Det är ett avgörande skäl till varför Sverige lägger betydande politisk kraft bakom Turkiets EU-anslutningsprocess. Vi ställer oss bakom de bedömningar som framförs av Europeiska kommissionen i den årliga översynsrapporten för Turkiet från den 10 oktober 2012 vad gäller mänskliga rättigheter.
Vi noterar att den turkiska regeringen signalerat en vilja att ytterligare förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service på det egna modersmålet, inbegripet kurdiska, och att rätten att använda kurdiska i rättegångar ska förstärkas. Vi välkomnar självfallet dessa steg.
Vår förhoppning är att förutsättningarna för att lösa den kurdiska frågan inte försvåras genom terror och våldsanvändning utan i stället kan främjas genom politisk dialog.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.