Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

situationen för landets bönder

Skriftlig fråga 2002/03:76 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-04
Anmäld
2002-11-05
Besvarad
2002-11-13
Svar anmält
2002-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 november

Fråga 2002/03:76

 av Rolf Gunnarsson (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om situationen för landets bönder

Rubrik i Lantbrukets Affärstidning: "Mjölkproduktion i kris @ storgård i konkurs." Detta gällde en mjölkgård utanför Borlänge. Drygt 200 kor och så kallad karusellmjölkning.

Dagarna efter fanns följande rubrik i Falu-Kuriren: "Ännu en mjölkbonde ger upp."

I en kommentar varnar en LRF-förtroendeman att "den dåliga lönsamheten på mjölkgårdarna är en tickande bomb".

Sveriges bönder ligger @ inkomstmässigt @ näst längst ner på listan av Europas bönder. Bara Portugal ligger sämre till. Det talas alltså om en "tickande bomb" och bönder som jag träffat @ inför skrivandet av denna fråga @ har ett krav eller önskemål: Ge oss samma konkurrensförhållande som andra bönder i Europa.

Sveriges bönder har bland annat @ för att ta några exempel @ högre gödselmedelskatt och högre dieselskatt än de man har att konkurrera med. Några av de drabbade bönderna i Dalarna har till statsministern och till statsrådet Nykvist i ett brev den 26 oktober 2002 framfört sin oro. Oron inom bondeleden @ bland annat här i Dalarna @ är alltså stor.

Avser jordbruksministern att vidta åtgärder för att förbättra situationen för landets bönder?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:76 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 13 november

Svar på fråga 2002/03:76 om situationen för landets bönder

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Rolf Gunnarsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra situationen för landets lantbrukare.

Regeringen har under några års tid arbetat för att lätta på lantbrukarnas så kallade "ryggsäck" och stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Tidigare har kartavgiften tagits bort och energi- och elskatten sänkts med ca 300 miljoner kronor. Nu återförs även gödselmedelsskatterna till jordbruket.

Den sammanlagda gödselmedelsskatten för 1998@2001 har beräknats till ca 410 miljoner kronor. Från denna summa har 47 miljoner kronor medfinansierat kompensation till jordbruket för märkbar revalvering. Dessa medel har tillförts Stiftelsen lantbruksforskning. Medel till stöd för de lantbrukare som upprättar växtodlingsplaner under tre år beräknas kosta ca 190 miljoner kronor. För närvarande pågår diskussioner om användningen av resterande medel.

När det gäller dieselskatten har Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) i promemoria diskuterat en lägre beskattning av dieselolja för arbetsmaskiner inom olika sektorer. Utredaren pekar på att det kan vara olämpligt att göra ändringar i skattenivån för dieselolja med hänsyn till den pågående översynen av trafikbeskattningen. Frågan är under beredning.

Vi har ingen gemensam skattepolitik inom EU. Vi har inte heller enhetliga markkostnader. Därför finns skillnader, och jämförelser av lönsamhetsstatistik mellan länder är mycket svåra att tolka.

Strukturrationalisering inom mjölksektorn har pågått under en längre tid under såväl hög- som lågkonjunktur. Produktionsvolymen har dock under årens lopp varit mer eller mindre konstant vilket innebär att när något mjölkföretag avvecklat har något annat företag expanderat. Det finns med andra ord producenter som finner god lönsamhet i mjölkproduktionen. Detta bekräftas också av resultaten i förra årets Lantbruksbarometer som visar att det finns en positiv framtidsbild på mjölkgårdarna och att investeringarna ökar. Utnyttjandegraden av Sveriges landskvot för mjölk har legat på i det närmaste hundra procent under de senaste tre åren vilket visar på att den totala balansen för Sveriges mjölkproduktion ligger på en bra nivå. Naturligtvis finns det dock en risk för att enskilda producenter gör missbedömningar vid beslut om investeringar. Genom den halvtidsöversyn av jordbrukspolitiken som nu pågår hoppas vi kunna minska riskerna för sådana felbedömningar genom att minska betydelsen av produktionsstöden och avveckla produktionskvoterna. Detta skulle leda till att producenterna tilläts effektivisera produktionen och förbättra möjligheterna att svara på marknadens signaler. Inom mjölksektorn skulle det även innebära att kostnaderna för att köpa kvot skulle försvinna.

Det är min målsättning att det svenska lantbruket ska vara marknadsanpassat, uthålligt och konkurrenskraftigt. I halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken har förslag lagts som innebär en minskad betydelse av de snedvridande stöden. Regeringen har redan vidtagit en del åtgärder bland annat genom återföringen av gödselmedelsskatterna och delar inte uppfattningen om att situationen för landets bönder generellt sett är dålig.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.