Situationen för kristna i Turkiet

Skriftlig fråga 2025/26:134 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-10-28
Överlämnad
2025-10-29
Anmäld
2025-11-04
Svarsdatum
2025-11-05
Besvarad
2025-11-05
Sista svarsdatum
2025-11-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Under de senaste åren har situationen för kristna i Turkiet försämrats avsevärt, vilket markerar en oroande utveckling för religionsfriheten i landet. Hundratals utländska kristna har de senaste åren utvisats från Turkiet, varav flera hade bott i landet i decennier.

Anledningen till att de utvisats verkar enbart ha med deras tro att göra, men den officiella versionen är att de klassificerats som hot mot den nationella säkerheten och tilldelats så kallade "säkerhetskoder" som N-82 och G-87.

Dessa koder hindrar dem från att återvända till Turkiet och saknar ofta transparenta motiveringar, vilket enligt organisationen ADF International är ett tydligt missbruk av rättssystemet och en attack mot religionsfriheten. Denna systematiska utvisning har särskilt drabbat protestantiska församlingar hårt, då många har förlorat sina pastorer och andliga ledare. Detta har lett till en betydande störning av det religiösa livet för kristna gemenskaper i landet.

Historiskt sett har kristna i Turkiet, som före 1915 utgjorde omkring 20 procent av befolkningen, minskat drastiskt till endast 0,2 procent i dag. Denna nedgång är en konsekvens av både historiska händelser och den pågående diskrimineringen, där kristna i dag möter ökande restriktioner och fientlighet.

Den turkiska regeringens användning av administrativa och immigrationsrelaterade åtgärder för att utesluta kristna baserat på deras tro strider mot principerna om tolerans och rättsstat, vilket uppmärksammas i det pågående rättsfallet Wiest mot Turkiet vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Denna utveckling undergräver inte bara religionsfriheten utan också möjligheten till fredlig samexistens i landet. För att motverka denna kränkning av mänskliga rättigheter krävs engagemang från omvärlden. Internationellt stöd, genom påtryckningar och ökad medvetenhet, är avgörande för att skydda och stödja de kristna som drabbas av dessa åtgärder i Turkiet. 

Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Jakob Forssmed, som ansvarar för frågor rörande trossamfund, svara på följande fråga:

 

Hur ser ministern och regeringen på det som beskrivits, och avser ministern att markera mot den turkiska statens agerande?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:134 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2025/26:134 Situationen för kristna i Turkiet

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Markus Wiechel har frågat statsrådet Jakob Forssmed hur ministern och regeringen ser på situationen för kristna i Turkiet och om ministern avser att markera mot den turkiska statens agerande. Ansvarsfördelningen i regeringen är sådan att jag besvarar denna fråga.

Enligt den turkiska konstitutionen råder religionsfrihet i Turkiet och därmed ska alla, oavsett religiös tillhörighet, fritt kunna utöva sin religion utan risk för att utsättas för diskriminerande behandling.

I egenskap av EU-kandidatland granskas Turkiet löpande bland annat inom ramen för EU:s översynsrapport som publiceras årligen. Årets rapport kritiserar återigen Turkiet för brister inom området religionsfrihet och lyfter specifikt fram att kristna trossamfunds ledare har blivit deporterade. 

Att värna och främja mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer är grundläggande i Sveriges utrikespolitik. I EU, inom ramen för Europarådet och OSSE, liksom i FN:s råd för mänskliga rättigheter verkar Sverige aktivt för alla individers åtnjutande av mänskliga rättigheter, däribland religionsfrihet.

Regeringen kommer fortsatt, såväl inom multilaterala fora som vid bilaterala kontakter och genom stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet respekterar religionsfriheten i enlighet med sina internationella åtaganden och Turkiets konstitution.

 

Stockholm den 5 november 2025

Maria Malmer Stenergard

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.